Det är ”oansvarigt” av regeringen att strama åt arbetskraftsinvandringen ännu en gång. Det menar Svenskt näringsliv i en ny rapport.
Svenskt näringsliv går till attack mot regeringen
Mest läst i kategorin
”Inom tio år behöver näringslivet och den offentliga sektorn anställa ytterligare över 265 000 nya medarbetare. Under samma tid väntas antalet sysselsatta öka med 144 000. Detta betyder att vi kommer att sakna runt 120 000 medarbetare”, konstaterar Johan Dalén, regionchef för Svenskt näringsliv i Blekinge, i en debattartikel.
”I detta läge väljer den svenska regeringen motsatt väg. I höstas höjde man lägstalönen för arbetskraftsinvandrare till 80 procent av medianlönen, eller 27 360 kronor, vilket är långt över lägstalönen i de flesta kollektivavtal”, påpekar Dalén.
”Gör det svårare”
”Nu har regeringens utredare föreslagit att detta lönegolv – i ett andra steg – höjs till 100 procent av medianlönen, eller 34 200 kronor. Regeringen vill med andra ord göra det svårare att täppa till kompetensluckor genom att rekrytera internationellt”, konstaterar Svenskt näringslivs regionchef.
Förra året gav arbetskraftsinvandringen 52 miljarder kronor i ökad BNP och 17 miljarder kronor i skatteintäkter: en stor vinstaffär för Sverige, tillägger han.
Sågar regeringen
Den här kritiken får stöd av Svenskt näringsliv centralt. Där sågar man regeringens planer på att skärpa lönekravet.
Hälften av dem som inte når upp till den nya nivån är högskoleutbildade, enligt Svenskt näringslivs rapport.
”Trots att regeringen så tydligt säger att Sverige ska vara ett attraktivt land för högkvalificerad arbetskraft, riktar man med klockren precision in sig på akademiker”, konstaterar Karin Johansson, vice vd för Svenskt näringsliv, hos Di.
Mest akademiker
Organisationens rapport visar att 51 procent av dem som ligger mellan dagens nivå på lönekrav och den nya, skärpta nivån är högskoleutbildade.
Det gäller framför allt teknikrelaterade yrken som systemutvecklare och testledare. Under 2023 beviljade Migrationsverket 44 360 arbetstillstånd.
Av dem var 20 830 förstagångs-tillstånd, övriga förnyelser.
57 procent hade löner över medianlönen, 31 procent låg under höjningen till dagens 80-procents-nivå och 11 procent fanns mellan dagens 80-procentsnivå och den på 100 procent som nu föreslås.
Lägger sig i lönebildningen
Kritiken från Svenskt näringsliv gäller inte bara förändringarna i sig.
Man menar även att regeringen borde låta den svenska linjen gälla, att fack och arbetsgivare sköter lönebildningen.
I stället ”går man in och lagstiftar om minimilön för arbetskraftsinvandring. Det är ett ingrepp i den svenska modellen”, säger Karin Johansson.
Något större hopp om en förändring har inte Svenskt näringslivs vice vd.
”Det är svårt att tränga igenom i dialogen med företrädare för Tidö-partierna. De har bundit sig vid masten och ska genomföra det här. Då är man mindre mottaglig för sakliga argument”, suckar hon.
Läs mer:
Nu gör ministern verklighet av sin paroll. Dagens PS
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Ett bra avtal kan hjälpa dig och kunden att reda ut en eventuell tvist, men det bästa är att se till att vara så överens i avtalet att en tvist aldrig uppstår. Med Unionen Egenföretagare kan du får hjälp att skriva korrekta och trygga avtal.