Svenskt bolag ska rädda klädbergen 

Sedan den 1 januari måste textilavfall samlas in separat i Sverige – i första hand till second hand men också till återvinning. 

Men att återvinna kläder har visat sig vara en utmaning. Faktum är att en stor del av det insamlade textilavfallet inte återvinns alls.

Enligt en granskning av SVT skickar över hälften av Sveriges kommuner trasiga och osäljbara kläder till Litauen, där de sorteras – för att i slutänden eldas upp i en cementfabrik.

Kommunerna vet helt enkelt inte var de ska göra av det ständigt växande textilberget. 

Ett av de större problemen är blandtextil – alltså material där olika fibrer, som bomull och polyester, är sammanvävda. De flesta återvinningslösningar klarar bara ren bomull eller ren polyester, vilket gör att en stor del av det insamlade textilavfallet inte kan återvinnas alls.

Det är just det problemet som det svenska bolaget Cellucircle vill lösa.

Läs även: Så hamnar kläder som ska gå till återvinning hos kriminella. News55

Kan återvinna stora mängder 

“För försorteringsanläggningar är det ett stort problem att man står med många tusen ton som man i dagsläget faktiskt tyvärr inte kan återvinna utan får skicka till förbränning. Förbränning är väldigt olyckligt ur miljösynpunkt, men också ekonomiskt då sorteringsanläggingarna får betala koldioxidavgifter för varje ton”, säger Tomas Hjort, vd på Cellucircle, i en intervju med Aktuell Hållbarhet. 

De flesta återvinningsmetoder kräver att textilen sorteras efter materialtyp, vilket är dyrt och ineffektivt.

Men Cellucircle har en annan lösning.

Istället för att fokusera på att rädda bomullen och bryta ner polyestern, gör de precis tvärtom. 

De bryter ner bomullen till nanocellulosa och låter polyestern förbli intakt. På så sätt kan de återvinna stora mängder textil – utan att fastna i dyra sorteringsprocesser.

“Vår teknik tar sig an den stora massan här, ”polycotton”-blandningar där bomull är blandat i olika syntetblandningar med olika färger. Det är vår ambition och det löser ett jättestort problem”, säger Tomas Hjort.