Gamla kläder har en tendens att bli sopor. Nu planerar ett svenskt bolag att göra något mycket bättre av dem.
Svenskt bolag ska rädda klädbergen


Mest läst i kategorin
Sedan den 1 januari måste textilavfall samlas in separat i Sverige – i första hand till second hand men också till återvinning.
Men att återvinna kläder har visat sig vara en utmaning. Faktum är att en stor del av det insamlade textilavfallet inte återvinns alls.
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
Enligt en granskning av SVT skickar över hälften av Sveriges kommuner trasiga och osäljbara kläder till Litauen, där de sorteras – för att i slutänden eldas upp i en cementfabrik.
Kommunerna vet helt enkelt inte var de ska göra av det ständigt växande textilberget.
Ett av de större problemen är blandtextil – alltså material där olika fibrer, som bomull och polyester, är sammanvävda. De flesta återvinningslösningar klarar bara ren bomull eller ren polyester, vilket gör att en stor del av det insamlade textilavfallet inte kan återvinnas alls.
Det är just det problemet som det svenska bolaget Cellucircle vill lösa.
Läs även: Så hamnar kläder som ska gå till återvinning hos kriminella. News55
Kan återvinna stora mängder
“För försorteringsanläggningar är det ett stort problem att man står med många tusen ton som man i dagsläget faktiskt tyvärr inte kan återvinna utan får skicka till förbränning. Förbränning är väldigt olyckligt ur miljösynpunkt, men också ekonomiskt då sorteringsanläggingarna får betala koldioxidavgifter för varje ton”, säger Tomas Hjort, vd på Cellucircle, i en intervju med Aktuell Hållbarhet.
De flesta återvinningsmetoder kräver att textilen sorteras efter materialtyp, vilket är dyrt och ineffektivt.
Men Cellucircle har en annan lösning.
Istället för att fokusera på att rädda bomullen och bryta ner polyestern, gör de precis tvärtom.
De bryter ner bomullen till nanocellulosa och låter polyestern förbli intakt. På så sätt kan de återvinna stora mängder textil – utan att fastna i dyra sorteringsprocesser.
“Vår teknik tar sig an den stora massan här, ”polycotton”-blandningar där bomull är blandat i olika syntetblandningar med olika färger. Det är vår ambition och det löser ett jättestort problem”, säger Tomas Hjort.
Senaste nytt
Från slitna kläder till nya produkter
Med sin metod kan företaget skapa tre typer av produkter:
- Polyesterfiber – som kan vävas till nya tyger.
- Nanocellulosa – som används i exempelvis förpackningar och betong.
- Nanokomposit – en blandning av de två som kan användas för 3D-printing, formsprutning och industriella tillämpningar.
Det innebär att gamla kläder inte bara kan bli till nya plagg – de kan också få helt nya användningsområden i andra branscher.
Minskar utsläppen med 75 procent
Textilindustrin står för enorma utsläpp, och en stor del av det beror på att gamla kläder eldas upp istället för att återvinnas. Enligt Cellucircle kan deras metod minska utsläppen från textilförbränning med över 75 procent.
Och intresset finns där. Bolaget har samarbeten med bland andra Stadium och Telge Återvinning, och under 2025 ska tekniken skalas upp från labbnivå till industriell produktion.
Målet är att inleda en småskalig produktion under första kvartalet 2026.
Läs även: Kläder och vab-rapporter: Nya lagar vid årsskiftet. Dagens PS
Säljer på kvalitet
Många bolag som satsar på återvinning försöker sälja sina produkter med miljöargument. Men enligt Tomas Hjort fungerar det sällan.
Istället fokuserar Cellucircle på att deras produkter ska vara lika bra eller bättre än de existerande alternativen – till ett konkurrenskraftigt pris.
“Det är väldigt svårt att sälja bara på klimat. Om man har det som ambition går man ofta bort sig. Vi sätter teknisk prestanda och pris i första hand och jobbar stenhårt på det”, avslutar Hjort.
Läs också: Svart facit 2024: Över 10 000 bolag i konkurs. Dagens PS

Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.

Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.

AI Unlocked är en koncentrerad halvdag där du möter fyra av Sveriges främsta AI-experter - för dig som vill lyfta dina affärer och gå från nyfiken till kunnig.