Svensk bojkott: Då tömmer danskar hyllorna

Det här är veckan då aktiva på sociala medier i förening med trendkänsliga politiker och, som grädden på dyrtidsmoset, en partiledare uppmanar till bojkott av de svenska dagligvarukedjorna.

Regeringen, som inte vill vara sämre eller åtminstone inte mindre populistisk, drar sitt strå till mediastacken genom att ”kalla till sig” dagligvarukedjorna för att låtsas ta dem i örat och framstå som handlingskraftiga.

Hur det går med det och i hur hög grad bojkotten slår igenom är oklart. Kanske svenskarna har läst Svensk dagligvaruhandels statistik och håller sig lugna.

Där framgår att i början av 1900-talet uppgick livsmedelsutgifterna för ett svenskt genomsnittligt hushåll till 44 procent av de totala inkomsterna och år 1952 till 33 procent.

I dag är andelen 13 procent av hushållens totala utgifter medan – exempelvis – boendet slukar 24 procent.

Tömmer hyllorna

Handlarna, åtminstone de i södra Sverige, kan luta sig mot ett annat faktum.  När svenskarna manar till bojkott, tömmer danskarna de svenska butikshyllorna.

Laholms tidning skriver nu om hur ”kaffe, choklad och cigaretter har blivit hårdvaluta för semesterfirande danskar”.

”Förr bunkrade danskarna upp inför semestern när de kom hit, men nu fyller de kundvagnen även innan de åker hem. En dag var hela chokladhyllan länsad”, säger Johan Lindahl, Ica-handlare i Strömsnäsbruk, hos Laholms tidning.

I Markaryds kommun finns i dag 800 fastigheter som ägs av danska medborgare. Även i kranskommunerna Laholm och Örkelljunga är det gott om danskar med fritidshus.

”Det är motsatt mot när svenskarna handlade i Helsingör förr. Vi har personer som köper upp till 30 limpor cigaretter på en gång”, berättar Roger Johannesson, delägare i Gränsbygdens köpcentrum.

”Över lag handlar man förstås mer skafferivaror än färskvaror eftersom det är enklare att ta med sig hem”, säger Roger Johannesson.