Starkt företagande bland utrikesfödda – många kvinnor

Rapporten är baserad på 900 företagsstarter av personer utanför EU under två år.

Den är gjord av organisationen IUC Sverige – baserad på uppgifter från Nyföretagarcentrum.

Stor ökning

Den visar att nyanlända och utrikesfödda nyföretagare stod för omkring 900 miljoner skattekronor under 2019 och 2020. Det är en rejäl ökning från perioden 2015–2017 då omkring 650 miljoner kronor drogs in.

”Det är överraskande högt och en himla massa miljoner”, säger Nyföretagarcentrums vd Harry Goldman till Di.

De 900 företagen står för omkring 5 500 årsarbeten och  överlevnadsgraden ligger på 92,5 procent per år, vilket “är helt exceptionellt, även nu under pandemin då företagen haft det tufft”, menar Harry Goldman.

Även kvinnorna visar framfötterna.

Av de 900 miljonerna står kvinnliga företagare för över 400 miljoner kronor. Enligt Harry Goldman handlar det om drivna personer som vill jobba.

”Det här är personer som inte vill sitta och vänta utan jobba och använda tidigare utbildning och kunskaper. De är målinriktade personer som kommer till oss för att få det bättre.”

Rapporten visar vidare att många är utbildade: 70 procent av de utrikesfödda kvinnliga företagarna och 60 procent av de manliga har högskole- eller universitetsutbildning i bagaget.

Vill tjäna pengar

Men många väljer ändå att starta företag i branscher som kan snabba på försörjningen, som till exempel handel och restaurangbranschen.

Trots den positiva rapporten med ett starkt företagande bland utrikesfödda så släpar Sverige efter med lågt företagande generellt sett.

“I andra länder går integration och företagande hand i hand. Får man personer att sysselsätta sig själv och andra så har man kommit en bra bit på vägen”, klargör Harry Goldman.

Han vill se att ännu fler startar egna företag.

”Det får folk från bidrag till sysselsättning”.

Läs mer: Nyföretagandet i Sverige rusar ”exceptionellt”