Sötpotatis – snart lika svensk som potatis

Det tog i princip ett par hundra år för den vanliga potatisen att anpassa sig till svensk jord.

När den kom till oss på 1600-talet var den svårodlad men längs vägen uppstod och utvecklades sorter som klarade vårt klimat med årstidsväxlingar och korta sommarnätter – även om det tog ett par sekler.

Så länge vill inte SLU-forskaren Dennis Eriksson och Nelida Leiva Eriksson, forskare i bioteknik i Lund, vänta när det gäller sötpotatis.

Sötpotatisen är egentligen ingen potatis, det är en perenn, alltså flerårig, ört ur familjen vindeväxter men används som potatis, trots att den är en mycket avlägsen släkting.

Forskarna ser att sötpotatisen är nyttig, lättodlad, har hög avkastning kan ge bra intäkter och saknar skadedjur att bemöta i Sverige.

Dessutom har den blivit alltmer uppskattad och på bara några år har den svenska konsumtionen flerdubblats.

Begränsat utbud

I dag importeras nästan all sötpotatis, främst från Egypten och USA, och utbudet av olika sorter är begränsat.

”Det finns ett fåtal entusiaster i södra Sverige som odlar den men avkastningen är inte lika hög på våra breddgrader som på andra håll i världen. Liksom potatis kommer sötpotatis från sydamerikanska Anderna där klimatet är annorlunda”, säger Nelida Leiva Eriksson i en pressrelease.

Hon och Dennis Eriksson vill använda en kombination av traditionell växtförädling och modern genteknik för att på några år etablera sötpotatisen i svensk mark och samtidigt ge den ett ökat innehåll av järn.

Redan i sommar ska de försöksplantera ett fält med 600 olika varianter och hantera utmaningarna.