Utländska forskare som vill arbeta i Sverige möter många hinder. Lönekraven är ett sådant. Regelverk som stöter bort kompetens är ett annat.
Så stöter Sverige bort forskare
Mest läst i kategorin
Alla är överens om att deras kompetens behövs på svensk arbetsmarknad och för näringslivets utveckling.
Själva vill de ofta stanna men möter hinder efter hinder, enligt en ny rapport från det europeiska nätverket Euraxess.
Det handlar om internationella doktorander och postdoktorer som forskar i Sverige.
Internationella forskare är en viktig resurs men mängder av hinder stoppar dem från en karriär i Sverige.
Global arbetsmarknad
”De rör sig på en global arbetsmarknad och har stora möjligheter. Alla vi aktörer som berörs, från arbetsgivare till myndigheter, behöver arbeta mer tillsammans så att Sverige fortfarande är konkurrenskraftigt”, säger Anna-Carin Ramsten som leder arbetet inom kompetensförsörjning hos Vinnova, till Curie.
Att forskares kompetens behövs inom olika delar av arbetsmarknaden har uppmärksammats från flera håll. Regeringen har till exempel föreslagit att det ska bli lättare för forskare att förena jobb inom akademin med uppdrag i andra sektorer.
Senaste nytt
”Tappas bort”
Men när förslaget var ute på remiss påpekade bland annat Svenskt näringsliv och Sveriges unga akademi att i synnerhet utländska forskares kompetens tappas bort.
Svenskt näringsliv pekade särskilt på riskerna med det höjda försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare, som högerregeringen och SD genomfört.
I november 2023 höjdes det till 80 procent av medianlönen och ytterligare en höjning, till 100 procent, har föreslagits.
Svårt få arbetstillstånd
”För unga forskare från tredje land som söker jobb inom industrin kan det ibland vara svårt att nå de här nivåerna, inte minst om man går mellan olika anställningar och kanske inte kommer upp i heltid,” säger Ulrika Wallén, högskolepolitisk expert hos Svenskt näringsliv.
Hon konstaterar att unga forskare som är på väg att lämna akademin för industrin riskerar att förlora sitt uppehållstillstånd medan de söker industrijobb.
Det här problemet uppmärksammas även i Eruaxess rapport. Enligt den är det exempelvis svårt att ändra ett akademiskt uppehållstillstånd till ett arbetstillstånd.
Rapporten visar även att migrationslagen inte bara sätter upp faktiska hinder.
”Reglerna bidrar även mer allmänt till att Sverige inte uppfattas som så välkomnande”, säger Therese Lindkvist, en av rapportförfattarna och projektledare för Euraxess Sverige.
Fler lämnar Sverige
Sverige har, jämfört med andra länder, en hög andel internationella forskare som lämnar landet efter disputationen.
”För att ändra på det skulle man kunna titta på till exempel Finland och Danmark, som jämfört med Sverige erbjuder andra typer av stöd och generösare migrationsregler för doktorander som vill stanna och söka jobb”, föreslår Lindqvist.
Lucija Batinovic, doktorand vid Linköpings universitet, kom till Sverige från Kroatien redan för sin masterutbildning och stannade kvar.
Hon hoppas nu att det positiva intresset i rapporten för att underlätta för internationella forskare ska slå rot.
Svårt åtgärda just det…
”Fast egentligen vore det ju konstigt om det inte var så. Varför skulle man ta hit oss och investera i att utbilda oss om man sedan inte vill ha oss kvar?”
Själv har Lucija, uppvuxen vid Medelhavet, bara en invändning mot en forskarkarriär i Sverige:
”Utbildningsmöjligheterna är jättebra här i Sverige, men vädret? Vintern är faktiskt bedrövlig”.
Läs mer:
Svenskt näringsliv går till attack mot regeringen. Dagens PS
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Ett bra avtal kan hjälpa dig och kunden att reda ut en eventuell tvist, men det bästa är att se till att vara så överens i avtalet att en tvist aldrig uppstår. Med Unionen Egenföretagare kan du får hjälp att skriva korrekta och trygga avtal.