Larm: Eftersatt underhåll försenar tågen

Det är motsägelsefullt att stå på Stockholms Central och lyssna på utropen om förseningar, samtidigt som tågen går punktligare i det krigsdrabbade Ukraina.

Vad är det som gör att vi i Sverige har ett järnvägsnät som inte längre tål en höst med lövfällning utan att det blir stående? Hur skört kan en av våra mest centrala och viktigaste kommunikationsvägar få vara utan att det är ett hot mot landet i stort?

Uteblivna satsningar

Diskussionen om järnvägen har pågått i decennier. Trafikverket har envetet försökt få politiken att förstå att uteblivna satsningar på järnvägen tillslut skapar ett järnvägsnät som blir opålitligt.

2022 var den senaste fajten. Då om behovet av ett nytt signalsystem. Trafikverket varnade för att om inte pengar sköts till, skulle situationen bli “direkt systemhotande”. Ändå valde politiken att bara skjuta till hälften av de behövda medlen.

Idag beräknas järnvägens underhålls-skuld vara uppe i 96 miljarder kronor. Alltså den mängd pengar som behövs för att det svenska järnvägsnätet ska landa på en bekväm noll-nivå.

Bottenplats i Europa

Därefter behövs satsningar på nya järnvägar. Sverige är idag tredje jumbo-plats i Europa på länder som satsar på järnvägsutbyggnad – och detta i en tid när stor del av den politiska diskussionen upptas av den gröna omställningen.

Med det troliga NATO-medelmsskapet för Sverige, följer dock även krav på järnvägsnätet. För att det ska kunna hålla den standard som krävs för behövliga trupp- och materiel-transporter vid en konflikt, måste nu pengar tillsättas omedelbart.

Tragiskt bara att vi måste gå med ien internationell militär–allians för att det ska ske.

Läs mer:

Om Konjunkturinstitutets rapport

Haltande järnväg hotar gröna transporter (Dagens PS)