Så billig har maten blivit i Sverige

Debatten är intensiv om matpriserna och utspelen avlöser varandra. Det är ett faktum att vi sett priserna stiga i våra dagligvarubutiker de senaste åren – men ur ett större perspektiv har maten egentligen blivit billigare.

I en rapport Svensk dagligvaruhandel gjort – om än part i målet – konstaterar man att den andel av pengarna vi lägger på mat är lägre än någonsin.

I början av 1900-talet uppgick livsmedelsutgifterna för ett svenskt genomsnittshushåll till 44 procent av de totala inkomsterna, enligt rapporten som konstaterar att motsvarande siffra år 1952 var 33 procent.

13 procent av pengarna till maten

”I dag utgör den bara 13 procent av hushållens totala utgifter”, konstaterar Svensk dagligvaruhandel.

”Om vi hade lagt lika stor andel på livsmedel i dag som vi gjorde i början av 1900-talet hade hushållens utgifter för mat varit cirka 16 000 kr per månad. I stället köper hushåll idag livsmedel för ungefär 4 600 kr per månad, och har i stället ökat sin konsumtion av andra varor där den enskilt största delen går till boende”, konstaterar Karin Brynell, vd för Svensk dagligvaruhandel.

Den största andelen av våra disponibla inkomster går i dag till boende, som i snitt står för 24 procent av hushållens utgifter.

Bland övriga stora kostnadsposter finns också rekreation och kultur, bland annat representeras av datorer och böcker, som står för 12 procent.

Transporter och fordon står för 12 procent och övriga varor och tjänster, bland annat representeras av personliga hygienartiklar och försäkringar, står för 11 procent.

Restauranger, caféer, hotell och annan övernattningsservice står för 7 procent, visar rapporten.