Regering och myndigheter förbereder oss för att klara en beredskap och en krissituation. Det innebär bland annat en radikal förändring av våra matvanor.
Rustad för kris? Så mycket mat behöver du
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 26 mars 2024Publicerad: 26 mars 2024
ANNONS
Mest läst i kategorin
Våren 2022 tillsatte den dåvarande regeringen en utredning som fick namnet ”En ny livsmedelsberedskap”.
Beslutet kom efter den ryska invasionen av Ukraina. Nu, två år senare, har den överlämnats till regeringen.
”Livsmedelsförsörjning är en av de viktigaste samhällsfunktionerna som alltid ska fungera, i alla lägen, i hela landet. Mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och i Europa är utredningens betänkande välkommet”, sade landsbygdsminister Peter Kullgren när han tog emot utredningen av utredaren Ingrid Petersson.
”Ha hemma för en vecka”
Hon föreslår bland annat en ny lag om livsmedelsberedskap, där beredskapslagring inom jordbruksområdet ingår.
Dessutom tycker Ingrid Petersson att vi enskilda svenskar ska ha livsmedel hemma som motsvarar minst en veckas konsumtion.
”Det här syftar ytterst till befolkningens överlevnad”, sade Peterson om utredningens förslag.
I dag finns ingen statlig beredskapslagring av livsmedel. De sista lagren – med spannmål, kaffe, jäst, socker och köttkonserver – försvann i slutet av 1990-talet.
ANNONS
Senaste nytt
Tar tid bygga lager
ANNONS
Nu ser man att hotbilden stärkts och att det samtidigt tar 4 till 5 år, enligt Lantmännen, att bygga upp ett lager som klarar tre månaders behov.
Ingrid Peterson vill ha beredskapslager som fylls även med varor för jordbruket – sådant som mineralgödsel, växtskyddsmedel och utsäde i form av frön, groddar eller rotknölar.
Ändå är det så att om det blir kris och krig får vi ställa in oss på att äta både mindre och sämre.
Vid presentationen av utredningen lyfte Peterson fram en bok med 123 recept från Finland på mat i krigstid som baserades på ganska enkla råvaror.
Äter mer – producerar mindre
Rent konkret är det Jordbruksverket som följer vår beredskap och för statistik över hur vi ligger till när det gäller självförsörjning.
I dess statistik kan man exempelvis jämföra situationen idag med när Sverige gick med i EU 1995.
Mindre av det mesta
Då producerade vi ägg och spannmål så att vi klarade oss och det gör vi även i dag. Nästan allt annat har vi blivit sämre på.
ANNONS
Ett skäl är förändrade kostvanor. När vi gick med i EU 1995 åt en genomsnittlig svensk 68 kilo kött per år.
I dag stoppar vi i oss 80 kilo per person.
Det är en av förklaringarna till att vi som ny EU-medlem producerade 90 procent av allt nötkött vi åt, mot 56 procent i dag.
1995 producerade vi, exempelvis, även mer fågelkött än vad vi faktiskt åt. I dag producerar vi 73 procent av det fågelkött vi konsumerar.
”Klarar en kris”
Vi skulle klara en kris, enligt Johan Loberg som är beredskapshandläggare på Jordbruksverket.
”Det skulle finnas tillräckligt med energi så att ingen skulle behöva svälta. Vi har väldigt mycket spannmål och det är ett bra livsmedel som kan täcka energibehovet hos befolkningen under en kristid. Men vi skulle absolut inte kunna äta den mängden kött vi äter i dag”, konstaterar Loberg hos GP.
Lägre volymer
Det skulle bli brist på kött men även på frukt och grönt vid en avspärrning.
ANNONS
”Det beror väldigt mycket på scenariot. Det som initialt skulle hända är att folk inte skulle kunna äta det de normalt äter”, säger Johan Loberg.
”Allt beror på vilken årstid det inträffar, men på vintern skulle det bli brist på importerade frukt och grönsaker. Vi skulle få nöja oss med svenska frukter och grönsaker som går att lagra. Och volymerna skulle ju sjunka, helt klart”, konstaterar han.
Läs mer:
Det ska hjälpa oss om kriget kommer. Dagens PS
Trots EU-krav: Sverige saknar beredskap. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
jordbruksverketLivsmedellivsmedelsprodukterMyndigheten för samhällsskydd och beredskapregeringensjälvförsörjandeUtredningar
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
Vill du skriva korrekta och trygga avtal som egenföretagare?
Ett bra avtal kan hjälpa dig och kunden att reda ut en eventuell tvist, men det bästa är att se till att vara så överens i avtalet att en tvist aldrig uppstår. Med Unionen Egenföretagare kan du får hjälp att skriva korrekta och trygga avtal.
Kontakta Unionen
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
