Rapport: Högskoleutbildning lönar sig allt mindre

Under 2000-talet har utbildningskraven på arbetsmarknaden ökat markant och andelen anställda med minst en treårig högskoleutbildning har ökat från 16 till 27 procent. I privat sektor har andelen nästan dubblats. Trots det visar studier att Sverige är det land inom OECD där högskoleutbildning lönar sig minst.

Högskolepremien visar hur mycket mer i procent högskoleutbildade har i månadslön jämfört med gymnasieutbildade och enligt Sacos rapport har högskolepremien sjunkit under 2000-talet, den har framför allt minskat i privat och i statlig sektor.

Långa utbildningar lönar sig mindre

“Teknisk utveckling påverkar många akademikeryrken och under 2000-talet kan det ha medfört en ökad effektivisering som i sin tur har förändrat arbetsuppgifterna för högskoleutbildade i såväl privat som offentlig sektor. Detta kan ha slagit igenom på akademikernas löner under 2000-talet”, säger Håkan Regnér, chefsekonom på Saco i ett pressmeddelande.

Enligt rapporten har premien för femåriga högskoleutbildningar fallit särskilt mycket och lönepremien för olika långa högskoleutbildningar närmar sig varandra.

Oroväckande att högskolepremien minskar

“Lön och löneutveckling är faktorer som uppmuntrar till långa studier i unga år och vidareutbildning under yrkeslivet. Därför är det oroväckande att premien för högskoleutbildning minskat. Ett kunskapssamhälle bygger på att det är privatekonomiskt lönsamt att utbilda sig. Annars är risken stor att färre väljer att satsa på långa studier till samhällsbärande akademikeryrken”, säger Håkan Regnér i pressmeddelandet.

Vill du läsa de senaste nyheterna om ekonomi och företag? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.

Läs mer: Rapport: 7 av 10 företag har svårt att rekrytera