Margaret Knight: Kvinnan bakom pappkassen

Enkel påse

Robust och starkt papper hade börjat produceras, och det fanns ett slags bärhjälpmedel på marknaden som bestod av två hoplimmade pappersark med en öppning uppåt.

Denna pappkassarnas urmoder fungerade bra för mindre skrymmande varor. När behovet kom att bära hem burkar, konserver och kartonger, sprack dock konstruktionen både bildligt och bokstavligt.

Amerikanskan Margaret Knight jobbade på Columbia Paper Bag Company i Massachusetts, en av de fabriker som bland annat limmade ihop pappersarken till dessa ovan nämnda och kuvertliknande påsar.

Margaret hade ända sedan barnsben, fascinerats av teknik och maskiner och hade istället för dockor, önskat sig knivar och träbitar i present för att kunna tälja till det hon var nyfiken på.

Ung uppfinnare

Redan som 12-åring uppfann hon sitt första tekniska detalj, ett hjälpmedel för att göra arbetet på traktens bomullsspinnerier säkrare. Hennes bana som uppfinnare hade nu börjat.

Nyfikenheten, liksom en förmåga att omvandla problem till möjligheter, gjorde att hon kom att skapa många tekniska landvinningar under sitt liv. Störst blev nog den som hon satt och klurade på vid maskinen på jobbet.

Hon förstod bekymret med påsen som de tillverkade i fabriken.

Förstod också att den var totalt otillräcklig för de behov som dagligvaruhandeln nu stod för.

Så hur skulle kunderna kunna bära hem sina varor?

Hon började konstruera en ny pappersvikningsmaskin som skapade en självstående kasse som med platt botten kunde rymma den moderna affärens hela utbud.

Van vid trä som “tankematerial”, byggde hon en prototyp av den nya maskinen i trä, och när hon sedan såg att tekniken fungerade, lämnade hon in prototypen till ett gjuteri som skulle ta fram en gjuten variant av maskinen.

Stal patentet

Under arbetet i gjuteriet med Margaret Knights första maskin, kom ingenjören Charles Annan på besök. Han hörde sig för om maskinen som var under tillverkning, förstod dess möjligheter och stal sonika hela idén och konstruktionen.

Charles Annan vilade inte på lagrarna utan skyndade sig att patentera Knights papperspåse-maskin och fick patentet klart i sitt namn.

När så Margaret Knights maskin var klar, lämnade hon in en patentansökning och upptäckte att det redan fanns ett patent på maskinen i Charles Annans namn.

Det blev upptakten till en bitter patentstrid.

Annans främsta argument för saken var att han hävdade att Margaret som kvinna “omöjligt kunde förstå den mekaniska komplexiteten i en maskin som denna” och att dessutom “ingen kvinna kunde sålunda ha designat maskinen”.

Men bevis och vittnens berättelser liksom en notation om fördomar mot kvinnor, gjorde att Charles Annan förlorade tvisten och att Margaret Knight slutligen fick sitt patent.

Många fler patent

Med patentet i hamn och en kontrakterad royalty på tillverkningen av papppåsarna, kunde nu Margaret ägna sig åt fler uppfinningar och tekniska förbättringar på många områden.

Bland mycket annat som hon kom att kom att sätta sitt namn på, fanns maskiner för skotillverkning, klänningsskydd samt förbättringar på stjärnmotorer till flygplan.

Hennes uppfinnargärning kom dock till och från att hämmas av bristen på utbildning.

Pappkassen det största

Vid hennes död 1914, 74 år gammal, kunde dock hennes gärning summeras i 30 patent, tillsammans med en stor mängd uppfinningar som inte patenterats.

Störst av allt, och det som Margaret Knight kommer bli ihågkommen för, är just den papppåse som du dagligen bär hem dina mjölkpaket i.

En av de viktigaste uppfinningarna för att vardagssamhället skulle kunna fortsätta utvecklas på ett smidigt sätt.

Undrar hur många påsar som tillverkats sedan 1871?

Läs mer:

Om Margaret Knight här

Om Hedy Lamarr, kvinnan som uppfann WiFi (Dagens PS)

Plastpåsen – världens mest bärande uppfinning (Dagens PS)