Det fattas 150 miljarder till svensk infrastruktur. Nu vill Svenskt näringsliv finansiera tre satsningar med privat kapital och avgifter.
Privat kapital ska rädda nya vägar
Mest läst i kategorin
Rapporten heter ”Samhällsnytta & konkurrenskraft – En rapport om privat kapital i infrastruktur och vägen framåt”.
Svenskt näringsliv släppte rapporten tidigare i år och den är, som hörs av namnet, en argumentsamling för privat finansiering. Den är en del av organisationens projekt Infra 2050.
Konkret mynnar rapporten ut i två projekt som faktiskt genomförts – och tre som borde genomföras som ”OPS” – offentlig privat samverkan, och med så kallad ”brukarfinansiering”. Alltså avgifter för de som utnyttjar vägar och infrastruktur.
Redan på 1800-talet
Inspiration kan man – om man vill – ta från Stockholms 1800-tal. När Brunkebergstunneln byggdes i centrala stan i slutet av 1800-talet var det med medel från en privat entreprenör.
Denne fick, som tack för kaffet, ta ut avgifter från de fotgängare som gick igenom tunneln.
I ett större perspektiv handlar mycket när det gäller avgiftsbelagda kommunikationer om broar.
Öresundsbron är det mest kända exemplet men även Motalabron, Sundsvallsbron och Skurubron är passager som kommer med en prislapp för de som utnyttjar dem.
Senaste nytt
Arlanda och Nya Karolinska
I sin rapport tar Svenskt näringsliv upp två andra exempel. Det är dels Arlandabanan och, något vågat med tanke på alla skandalrubriker, Nya Karolinska.
Samtidigt ser man tre nya projekt som bör finansieras den här vägen. Det är dels den östliga motorvägsförbindelsen runt Stockholm, dels järnvägen Stockholm-Oslo samt Förbifart Örnsköldsvik.
Svenskt näringslivs rapport sammanfaller med Trafikverkets konstateranden kring den underhållsskuld vi har när det gäller svensk infrastruktur.
När Trafikverket i januari lämnade över sitt inriktningsunderlag till regeringen inför den nya nationella planen för transportinfrastruktur, handlade det om att öka satsningarna med 15 procent för att klara underhåll och nysatsningar.
150 miljarder saknas
Andelen som går till underhåll av nuvarande vägar och järnvägar bör öka framöver menar Trafikverket.
I pengar handlar det om 150 miljarder kronor extra de närmaste tio åren, för att nå rimliga mål.
I det läget aktualiserar nu Svenskt näringsliv sina krav på avgiftsbelagda satsningar.
”Vi behöver nya sätt att tänka. Den offentliga finansieringen ger ganska små incitament att hålla tidsplan och budget”, säger Nils Paul, Svenskt näringslivs expert på infrastruktur, hos Di.
”Ett stort behov”
Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt näringsliv, utvecklar resonemanget hos DN.
”Vi har ett stort behov av en investeringsdriven tillväxt och då måste det finnas en god infrastruktur, så länge vi fortsätter ha en underhållsskuld som växer och växer så kommer Sverige inte hamna i ett bättre läge”, säger Jacke.
”För att öka tempot så tror vi att privat kapital är en del av lösningen framåt”.
Samtidigt erkänner Jacke att det finns frågor att reda ut i sammanhanget.
”Det är inte okomplicerat, därför är vårt förslag att sätta oss ned i en gemensam gruppering med myndigheter, politiken och näringslivsföreträdare med målet att hitta en väg framåt för att få in privat kapital”, är hans lösning.
Läs mer:
SJ-chefen om järnvägskrisen: “Nationellt haveri”. Dagens PS
Nya hinder för Ostlänken – kostnaderna spårar ur. Dagens PS
Ta tåget – nu är EU något nytt på spåren. Dagens PS
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Ett bra avtal kan hjälpa dig och kunden att reda ut en eventuell tvist, men det bästa är att se till att vara så överens i avtalet att en tvist aldrig uppstår. Med Unionen Egenföretagare kan du får hjälp att skriva korrekta och trygga avtal.
Senaste nytt
Rätt företagsförsäkring online på ett ögonblick
Lika enkelt att köpa företagsförsäkring som det är att shoppa kläder. Se ditt pris direkt!
Ge årets julgåva till forskningen – så får du vårt hjärta
Ge årets julgåva till Hjärt-Lungfonden, så får du vårt hjärta i form av ett elegant diplom, ett digitalt julkort och en e-postsignatur.