Krislådan gjorde succé. Nu går beredskapen vidare. Senaste råden från statliga MSB handlar om relationer inför en eventuell kris.
Ökad beredskap: Nu ska alla ha en kriskompis
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 18 apr. 2024Publicerad: 18 apr. 2024
ANNONS
Mest läst i kategorin
När krislådan kom blev den en symbol för hemberedskapen inför en eventuell kris.
Det handlade om hur vi skulle förbereda oss för att klara en situation där exempelvis el och rinnande vatten försvann.
Krislådan lanserades av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, för ungefär tio år sedan.
”Behövde en symbol”
”Vi behövde uppfinna en symbol för det här med att ha saker i beredskap hemma. Krislådan var tänkt som att du skulle ta en låda som du redan har och lägga till exempel en pannlampa där tillsammans med andra saker som kan vara bra att ha vid en kris”, säger Anna Teljfors, risk- och kriskommunikatör hos MSB, till Råd & rön.
Teljfors var även med i lanseringen av broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” som alla hushåll fick sig tillsända för några år sedan.
”På den tiden fanns det inte färdiga krislådor att köpa. Sedan blev krislådan ett begrepp, mycket på grund utav oss”, menar hon.
ANNONS
Senaste nytt
Grannarna viktigare
Från MSB:s sida menar man att det nu blivit en förskjutning från vad som borde vara centralt till att handla om dyra prylar.
ANNONS
”Det är ett problem att många tror att man måste köpa en sådan här dyr grej med en massa prylar i när beredskap i själva verket också handlar om att kanske vara stark och att ha ett socialt nätverk, att känna sina grannar och veta hur man får information”, säger hon.
Norskt koncept
Det är där ”kriskompisen” kommer in i bilden.
”Vi gillar ett koncept som man har i Norge där man säger att man ska ha en beredskapskompis. Någon som man kan diskutera med eller kanske kan lagra vatten tillsammans med”, säger Anna Teljfors.
Nu uppmanar hon alla att ta kontakt med någon granne och lära känna varandra bättre.
”Under pandemin såg vi att det funkar när folk satte upp lappar med erbjudande om att till exempel hjälpa äldre att handla”, avslutar Anna Teljfors.
”Kolla intresset”
På sin hemsida ger MSB tips kring hur man ska komma igång kring beredskap.
”Kolla först intresset hos dina grannar, din fastighetsvärd, fastighetsägare, samfälligheten eller i styrelsen. Vill någon mer prata om beredskap?” är ett råd.
ANNONS
Ett annat är att ”se över era kontaktvägar. En chattgrupp eller Facebookgrupp för bostadsområdet kan vara en start, men också papperslistor med telefonnummer, som förstås ska vara frivilligt att uppge”.
Plats för sju av tio
Krisinformation.se ger också information om olika nivåer av beredskap.
Där konstaterar man bland annat att det i Sverige finns ungefär 65 000 skyddsrum med plats för ungefär sju miljoner människor.
MSB påpekar i det sammanhanget att en del av att vara kriskompis är att ”fundera på vilka av er som skulle behöva extra hjälp i en kris. Som exempelvis har svårt att röra sig, förstå eller kommunicera eller som har hjälp till vardags från till exempel hemtjänst”.
Läs mer:
Kängan mot Sveriges beredskap: “Elsystemet vi förtjänar”. Dagens PS
Rustad för kris? Så mycket mat behöver du. Dagens PS
Det ska hjälpa oss om kriget kommer. Dagens PS
ANNONS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
Vill du skriva korrekta och trygga avtal som egenföretagare?
Ett bra avtal kan hjälpa dig och kunden att reda ut en eventuell tvist, men det bästa är att se till att vara så överens i avtalet att en tvist aldrig uppstår. Med Unionen Egenföretagare kan du får hjälp att skriva korrekta och trygga avtal.
Kontakta Unionen
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
