Sverige och Danmark är ännu en gång osams om Postnord. En dansk avreglering har ställt konflikten på sin spets.
Nytt bråk – som ett brev på posten
Mest läst i kategorin
Frieriet kom redan 2007.
Bröllopet stod 2008.
Men det har inte varit ett särskilt lyckligt äktenskap. Bråket började redan med hemgiften.
Svenska Posten och Post Danmark har varit ett bolag i 16 år.
Efter att Post Danmarks ordförande Fritz Schur under 2007 föreslagit sin svenska kollega Marianne Nivert, att bolagen skulle slås ihop, gick man vidare med idén.
Godkändes av båda
Breven hade börjat bli färre och det skulle bli lättare att tillsammans möta konkurrensen från norska Bring.
I april 2008 godkände de två regeringarna sammanslagningen. Fritz Schur hedrades med ordförandeklubban och svenske Erik Olsson blev vd.
I förbifarten glömde de flesta att Sverige – trots att man stod för 70 procent av värdet i företaget – bara skulle få 60 procent av ägandet mätt i kapital, och bara 50 procent av rösterna.
Som tröst för den dåliga affären fick Sverige en liten slant av Danmark.
Den danska staten kompenserade Sverige med 1,4 miljarder kronor och kunde skratta även hela vägen från banken.
Fortsatt röda siffror
2012 började verksamheten i Danmark gå back och det har den sedan fortsatt att göra.
Antalet brev minskade snabbare i Danmark än i Sverige, inte inst efter en lag om att alla danska hushåll måste ha en digital brevlåda.
2017 kom verkligheten ifatt danskarna. Förlusten var 1,6 miljarder kronor för Postnord, när den svenska vinsten inte längre kunde balansera den danska förlusten.
Bolaget meddelade att den skulle minska antalet anställda i Danmark med 3 500-4 000 personer.
Tre års lön
Problemet?
De flesta av de personer som fick sparken hade avtal som garanterade dem tre årslöner vid uppsägning.
Koncernen begärde då 3 miljarder kronor i ägartillskott och fick, efter att topplocket rykt på svenska regeringen, 2,2 miljarder kronor varav 1,8 från Danmark.
Nu är det dags igen.
Sedan årsskiftet har Postnord Danmark inte längre något samhälleligt uppdrag att dela ut post i hela landet.
Den enda kvarvarande lagbundna plikten är att dela ut post på ett fåtal mindre öar, internationella brev samt brev till blinda.
Oroar regeringen
I övrigt är postmarknaden helt avreglerad, vilket oroar den svenska regeringen.
Finansdepartementet har flera gånger försökt försäkra sig om att varken Postnord eller Sverige ska drabbas av de danska förändringarna, skriver DN.
Enligt Lars Hjälmered, statssekreterare på finansdepartementet, är frågan enbart hur stora de negativa effekterna blir.
”Klart det får effekter”
”Om du har en reglerad postverksamhet där Postnord tidigare har varit utpekad som ansvarig för den här samhällsomfattande tjänsten och sedan plötsligt inte är det längre, då är det klart att det får effekt. Vi säger inte att det äventyrar deras överlevnad men det är klart att det får effekter”, säger han.
Tror Sverige torskar
Per Nikolaj Bukh, professor i ekonomi och bolagsstyrning i Ålborg, tror att Sverige kan sitta med Svarte Petter när krutröken lagt sig.
”Som jag läser aktieägaravtalet mellan staterna, och som den danska statens juridiska rådgivare skriver i sitt brev, så säger avtalet att den danska staten har skyldigheter om Postnord får ett samhällsuppdrag. Men det står inte att den danska staten är förpliktad att utse Postnord till att ha samhällsuppdrag och därmed betala dem för det”, hävdar han.
Läs mer:
Postnord: Svensk brevutdelning är inte hållbar. Dagens PS
Postnords intäkter rasar – höjer portopriset. Dagens PS
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Ett bra avtal kan hjälpa dig och kunden att reda ut en eventuell tvist, men det bästa är att se till att vara så överens i avtalet att en tvist aldrig uppstår. Med Unionen Egenföretagare kan du får hjälp att skriva korrekta och trygga avtal.