Stora fraktfartyg som seglar över världshaven? Snart kan det bli en vanlig syn igen. Forskare har skapat en metod för att ge vinddrivna fraktbåtar rejäl vind i seglen.
Nu kan fraktfartyg få vind i seglen
Mest läst i kategorin
I dag drivs 99 procent av den globala fartygstrafiken av fossila bränslen – men för att nå internationella klimatmål måste koldioxidutsläppen minskas rejält.
För mindre färjor på kortare distanser är elektrifiering ett grönt alternativ, men problem med räckvidden sätter käppar i hjulet för att elektrifiera större fartyg för längre transporter.
Nu har forskare på Chalmers lyckats visa hur en ny aerodynamisk metod kan skapa förutsättningar för en klart mer klimatsmart fartygstrafik.
Forskarna har tagit intryck av teknik flyget använder och hittat sätt att minska luftmotståndet hos fartyg med 7,5 procent.
Sparar tio ton
Det skulle ge både högre energieffektivitet och lägre bränsleförbrukning.
“För en oljetanker som går från Saudiarabien till Japan skulle detta innebära en minskning av bränsleförbrukningen med cirka tio ton. Minskning av luftmotståndet är ett fält som inte har studerats så mycket, och vår studie är en av de första av sitt slag”, säger forskaren Kewei Xu på Chalmers.
Forskarnas metod betyder framförallt mycket för fartyg som drivs av vind istället för av fossila bränslen.
Nu gör tekniska landvinningar vindframdrivning till ett intressant alternativ.
Senaste nytt
Nya förutsättningar för fraktfartyg
Ett fartyg som drivs av vinden behöver en effektivare aerodynamisk design. Det beror på att det inte har en lika konstant och kraftfull framdrivning som ett fartyg som går på bränsle.
Nu kan Chalmers metod med sin aerodynamiska effekt skapa nya förutsättningar.
“Under de närmaste åren kommer vi förmodligen att få se fartyg som kombinerar vind- och bränsleframdrivning”, säger Kewei Xu.
“Men vår långsiktiga ambition är att göra det möjligt för till exempel fraktfartyg att ha vinden som enda kraftkälla.”
Coanda-effekten
I centrum för forskarna står den så kallade Coanda-effekten, döpt efter en rumänsk innovatör.
Den beskriver en vätskas eller luftströms tendens att – likt vatten som rinner mot baksidan på en sked – dras till och strömma längs med en utåtbuktande, konvex, yta, i stället för att studsa bort från den.
En av huvudkällorna till ett fartygs luftmotstånd är den fyrkantiga baksidan av fartygets överbyggnad – alltså den del som sticker upp ovanför däcket. Chalmersforskarnas nya metod framkallar Coanda-effekten runt detta område.
Avsevärd skillnad
“Genom att skapa en design med konvexa kanter på fartygets överbyggnad, och låta högkomprimerad luft strömma ut genom smala luftöppningar, får vi Coanda-effekten att balansera ut lufttrycket på fartygskroppen. Detta reducerar i sin tur luftmotståndet avsevärt och gör fartyget mer energieffektivt”, säger Kewei Xu.
“Nu när vi kan visa att metoden kan minska luftmotståndet med 7,5 procent hoppas vi att fartygsindustrin ska få upp ögonen för den här lösningen, som en del av deras nödvändiga klimatomställning, Och vår studie visar dessutom att det finns stor potential för att minska luftmotståndet ännu mer genom ytterligare optimering”, avslutar Kewei Xu.
Läs även: Svensk jättesegelbåt ska frakta bilar över världshaven
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra båtförsäkringar.