New Public Management (NPM), styrningsformen där fokus i mångt och mycket ligger på siffermål, har länge fått kritik för att försämra välfärden. Nu är den i princip död, hävdar två experter. Men efterföljaren är nästintill värre.
NPM ett minne blott – men efterföljaren värre
Mest läst i kategorin
Debatten har pågått länge, och kontentan av den har i stort sett varit densamma: NPM tar kål på kvaliteten i välfärden.
Efterföljaren sägs vara en byråkratisk struktur som i sin tur hotar att stjäla fokus från kärnverksamheten och försämra effektiviteten.
Experterna kallar den för mittokrati.
Vad säger forskningen?
NPM har länge varit i skottgluggen för kritik.
Enligt tankesmedjan Timbro har kritiken främst riktats mot vinstdrivande välfärdsföretag samt mot mål- och resultatstyrning generellt.
Samma tankesmedja pekar dock på studier som visar att NPM faktiskt har förbättrat kvaliteten i sjukvård, skola och äldreomsorg.
”Den empiriska forskningen tyder inte på att NPM leder till sämre kvalitet i välfärden utan många studier ser i stället positiva effekter av NPM”, skriver man.
Kritiker menar i sin tur att NPM:s privata företagsmodeller inte passar den offentliga sektorn.
En värdelös efterföljare
Kanske kan kritiker och förespråkare nu lägga ner sin debatt om NPM och dess vara eller icke-vara.
Enligt Johan Alvehus och Gustaf Kastberg Weichselberger, experter på offentlig förvaltning, är det nämligen inte längre NPM som råder. Det är mittokrati, där centralt placerade byråkrater styr.
“New public management beskylls för mycket – det som kommit efter är minst lika illa. Det läggs fortsatt stora resurser på styrning, men alltmer samlas i mitten. Det vill säga ovanför golvet och nedanför ledningen. Och där finns ingen plats för kärnverksamheten”, skriver de i Dagens Nyheter.
Urholkar kärnverksamheten
I mittokratin växer antalet chefer och administratörer snabbt, menar skribenterna.
Dessa mellannivåer i organisationerna får högre lön och bättre villkor, vilket gör arbetet nära klienterna allt mindre attraktivt. Denna trend riskerar att underminera kärnverksamheten, som nu får kämpa för att få gehör och resurser.
“När verksamheten leds med svagare koppling till kärnverksamheten blir den senare också sämre”, skriver de och tillägger:
“När allt fler mål ska bejakas och man ska jobba mellan stuprör, byggs i stället system med parallella hängrännor där vattnet mest står still. I takt med att målfloran växer, strategier läggs till och helhetsperspektiv anläggs blir köerna till akuten och socialkontoret längre”.
Kravet: Prioritera kärnverksamheten
Nu vill Alvehus och Kastberg Weichselberger att politiker och ledande tjänstemän ska motverka mittokratin och stärka kärnverksamheten. De föreslår följande:
- Prioritera kärnverksamheten: Sätt kärnverksamheten främst och undvik att skapa konkurrerande mål.
- Se bortom helhetsperspektiv: Var försiktig med förföriska helhetsperspektiv som ofta misslyckas i praktiken.
- Erfarna chefer: Se till att chefer har erfarenhet och kompetens inom kärnverksamheten.
- Verklighetsbaserad utveckling: Grunda utvecklingsarbete i verksamhetens reella behov.
Och budskapet? Det summeras så här:
“Kärnverksamheten måste stå i centrum i offentlig sektor och dess mål måste prioriteras. Det är där det viktiga arbetet sker, det är där värde skapas. Det är dags att påbörja resan bort från mittokratins rike”.
Läs också:
Snedvriden skatt: Dags att avskaffa 3:12 reglerna. Dagens PS
AMF Fastigheters miljardtransaktion: “Hjulen har börjat snurra igen”. Dagens PS
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
Ett bra avtal kan hjälpa dig och kunden att reda ut en eventuell tvist, men det bästa är att se till att vara så överens i avtalet att en tvist aldrig uppstår. Med Unionen Egenföretagare kan du får hjälp att skriva korrekta och trygga avtal.