Notan hög för byråkratin – Tillväxtverket sågas

“Tillväxtverkets slutsats väcker många frågor”, säger Christer Östlund, jurist och expert på regelförbättring och insolvensjuridik vid Svenskt Näringsliv, till arbetsgivar- och branschorganisationens tidning TN.

Tillväxtverket räknar varje år ut företagens kostnader för regelverket.

I senaste rapporten utgår regelkostnaderna i relation till BNP i linje med regeringens nya linje från i fjol.

Tillväxtverket: Notan är 377 miljarder per år

Visserligen ökar kostnaderna enligt mätningarna med 1 miljard för näringslivet men notan minskar i förhållande till BNP, enligt myndigheten som uppskattar att företagens årliga regelkostnader ändå är enorma 377 miljarder kronor.

Tillväxtverket beskylls dock för att utelämna uppgifter om de regler som redan finns orsakat kostnadsökningar.

Enligt Svenskt Näringsliv baseras beräkningarna endast på de nya regler som tillkommit eller förändrats under året, skriver Tidningen Näringsliv.

“Det är ju så att om BNP och ekonomin i stort ökar så följer ju regelkostnaderna med upp”, säger Christer Östlund i artikeln och anser att det finns skäl att vara försiktig med att slå fast att regelkostnaderna minskar totalt som andel av BNP.

Varnar för feltolkning på grund av mätmetoden

Följden av myndighetens agerande kan enligt branschorganisationen leda till att uppfattningen blir utvecklingen är på rätt väg när det gäller notan för byråkratin, som omfattar alltifrån momsregler till bygglov.

Svenskt Näringsliv kräver att regelkostnaderna minskar för att inte hämma företagens konkurrenskraft gentemot företag i andra länder.

Dagens PS har uppmärksammat regelverkets kostnader för företagen tidigare, bland annat i artikeln nedan för ett år sedan. Då uppskattades kostnaderna alltså till 200 miljarder för snåriga regler som politiker och myndigheter hittat på.

Läs mer: Krångliga regler kostar svenska företag 200 miljarder om året

Läs även: Svenskt Näringsliv: Var är företagsreformerna?