Nej till bankskatt – "slår mot Stockholm"

Handelskammaren tycker att det bästa vore att förslaget om en så kallad riskskatt (bankskatt) för bankerna förpassas till papperskorgen.

“Vid sidan av att kostnaderna sannolikt kommer belasta kunderna så är det svårt att hitta fördelar och lätt att hitta nackdelar i förslaget. Det bästa vore om förslaget helt stoppades”, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare, i ett pressmeddelande på torsdagen.

Enligt förslaget ska den nya riskskatten på 0,05 procent tas ut av bankerna från och med 2022.

Året därpå, 2023, höjs riskskatten till 0,06 procent.

Drabbar Stockholm särskilt hårt

“Vi bedömer att det här förslaget är missriktat eftersom bankerna redan i dag betalar en resolutionsavgift till resolutionsreserven för att öka stabiliteten i det finansiella systemet. Då hade det varit bättre att bankernas årliga inbetalningar tydligare öronmärks och på så sätt bidrar till en ökad stabilitet”, säger Andreas Hatzigeorgiou på Stockholms handelskammare, som lämnat sitt remissvar til finansdepartementet.

Handelskammaren anser att förslaget om en ny bankskatt påverkar Sverige som investeringsland i allmänhet och Stockholm i synnerhet.

“Finanssektorn och viljan att investera är starkt beroende av långsiktiga spelregler och den ryckighet som framträtt på senare år har tyvärr en negativ påverkan som i synnerhet slår mot Stockholm”.

Den svenska finanssektorn omsatte enligt Stockholms handelskammare 307 miljarder kronor 2019, drygt 5 procent av Sveriges totala BNP.

Enligt underlag från Statistiska centralbyrån som man refererar till stod företag baserade i Stockholm för drygt 70 procent av det totala förädlingsvärdet finans- och försäkringsverksamhet.

Läs även: Finansinspektionen sågar bankskatt – trots ändringar »