Miljardskulden hotar svenska företag – experten: "Ett felgrepp"

Hög kostnad för vissa branscher

För många företag blev anstånden en ekonomisk börda snarare än en räddning. Vissa branscher har särskilt svårt att betala tillbaka sina uppskjutna skatter.

“De branscher som har störst beräknade uppbördsförluster, dvs att det är svårt att betala skatteskulden, är bygg, tillverkning och handel, men det är också dessa som har störst totala anståndsbelopp”, skriver Krassén.

Även enskilda storföretag kämpar med företag skulder.

Bland de mest skuldsatta finns Åhléns med 722 miljoner kronor i anstånd, följt av SAS (508 miljoner), XXL (340 miljoner) och Eltel (331 miljoner).

För dessa bolag innebär de höga skuldbeloppen och stora ekonomiska utmaningar, särskilt med de räntor som tillkommit under återbetalningsperioden.

Lösning som aldrig blev av

För att mildra konsekvenserna av skatteanstånden föreslå Krassén ett förenklat rekonstruktionsförfarande – en åtgärd som utretts men aldrig införts.

“Det förenklade rekonstruktionsförfarandet som finns färdiguträtt, och som skulle göra skulduppgörelse enklare och billigare, bör införas för att undvika onödiga konkurser i företag med anstånd på skatt. Det skulle också kunna minska statens förluster på anstånden”.

Trots att förslaget lades fram i utredningen SOU 2021:12 och fick positiv respons från de flesta remissinstanserna, blev det aldrig verklighet.

“Dåvarande regering tog dock inte med förfarandet i sin proposition april 2022 och det fick inte heller stöd av riksdagen, så det kom inte att införas. Detta var beklagligt, då det hade kunnat göra enklare och billigare skuldnedskrivning för i synnerhet mindre företag”, skriver Krassén.

Livlina för vissa

Alla företag har dock inte drabbats negativt. En majoritet har redan betalat tillbaka sina anstånd, och för vissa fungerade stödet som en viktig likviditetsförstärkning.

“Majoriteten av företag som haft anstånd, 47 000 av totalt 63 400, har inte kvar anstånd”.

“För många företag, i synnerhet dem som hade mindre anståndsbelopp, utgjorde anstånden en tillfällig likviditetsförstärkning som i många fall säkerligen var viktigt för att överbrygga kortsiktiga ekonomiska ansträngningar”, förklarar Krassén.

“Lätt att vara efterklok”

Trots det menar Riksrevisionen att anstånden inte borde ha förlängts efter 2021.

“Vår bedömning är att den här typen av stöd enbart bör användas när bankernas utlåning inte fungerar som den ska, och att möjligheten till anstånd därför inte borde ha utökats efter 2021”, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

I backspegeln står det klart att skatteanstånden fungerade som en dyr liva.

“Det är lätt att vara efterklok. I mars 2020 visste inte vare sig politiker eller företag hur lång och utdragen den ekonomiska chocken av covid-19 och restriktionerna skulle bli”, avslutar Krassén.

Läs även: Ekonomisk baksmälla – miljardkrav slår hårt mot svenska företag. Dagens PS

Läs även: Svart facit 2024: Över 10 000 bolag i konkurs. Dagens PS