För elva år sedan uppdagades den stora assistanshärvan i Södertälje med grova bedrägerier och bidragsbrott. Här är vad som hände sedan.
Lurade staten – fick jobb på Skatteverket
Mest läst i kategorin
För elva år sedan slog polisen till mot ett antal adresser i Södertälje.
Det inledde det som skulle bli känt som ”Assistanshärvan” där så småningom 34 personer dömdes för bedrägerier och bidragsbrott.
Huvudmannen fick flera års fängelse och flera andra villkorliga fängelsedomar.
De sjuka och funktionsnedsatta som skulle ha fått hjälp, fick inte den assistans de hade rätt till när ligan bakom assistanshärvan plockade hem miljoner.
”Brottsligheten har utövats i synnerligen stor omfattning i näringsverksamhet samt varit systemhotande och därmed av särskilt farlig art”, slog domstolen fast.
”Väldigt omdömeslöst”
Härvan har aktualiserats i samband med den nya statliga Utbetalningsmyndigheten som S-regeringen ville lokalisera till Södertälje.
Högerregeringen har nu istället valt att förlägga myndigheten till Stockholm.
”Jag tycker det var väldigt omdömeslöst av den tidigare regeringen att lägga en så viktig myndighet i Södertälje, när vi vet att kommunen har väldigt stora problem med försök till infiltration”, kommenterade finansminister Elisabeth Svantesson (M), citerad hos SVT.
Två på myndighet
Dryga decenniet efter assistanshärvan har DN granskat vad som hänt de dömda i målet.
Det visar sig då att två av de 34 dömda fått jobb inom Skatteverket och Kronofogden. Huvudmannens bror, som fick villkorlig dom, fick jobb hos Skatteverket men blev sedan omplacerad när han lade fram uppgifter om sin bakgrund i samband med en säkerhetsklassning.
Han arbetade senare hos Kronofogden men är i dag tillbaka på Skatteverket.
”Ställde inga frågor”
”De ställde inga frågor om min förflutna”, säger mannen som anser att han har gjort rätt för sig.
”Jag har blivit straffad av domstol och jag har avtjänat mitt straff. Hur länge ska folk jaga mig för det?”
En kvinna, även hon dömd i assistanshärvan, arbetar hos Skatteverket ”där hon jobbar med företag”, som DN beskriver det.
Ingen generell regel
Johan Tell, säkerhetschef hos Skatteverket, säger att han inte kan kommentera enskilda fall.
”Vi har ingen generell regel som säger att vi inte kan anställa personer som tidigare är straffade. Vi gör kontroller i form av intervjuer och referenstagning i samband med anställning”, säger han.
”Det är ju hela tiden en avvägning utifrån var man lägger nivån. Det kan vara allt från en ungdomssynd till något betydligt mer allvarligt. Det är en jättesvår fråga. Men självklart skulle vi vara betjänta av att ha bättre förutsättningar vad gäller exempelvis registerutdrag”, tillägger Tell.
Andra typer av jobb
Ett antal andra av de för elva år sedan dömda har senare fått jobb och vikariat i Region Stockholm eller Södertälje kommun.
Det handlar då om jobb som personliga assistenter, barnskötare, lärare, boendehandledare eller jobb inom vården.
Inte per automatik
När Lawline reder ut frågan konstaterar man att ”en registrering i belastningsregistret inte per automatik” stoppar någon.
”Tidigare brottslighet kan indikera på ett bristande omdöme, kriminella kontakter eller prokriminella värderingar beroende på vad det är för brott man är dömd för. Man kan alltså bli anställd trots tidigare brottslighet, beroende på vad det är för brott man har dömts för”, konstaterar Lawline.
Läs även:
Strid om personkontroller i Södertälje – Dagens PS
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Ett bra avtal kan hjälpa dig och kunden att reda ut en eventuell tvist, men det bästa är att se till att vara så överens i avtalet att en tvist aldrig uppstår. Med Unionen Egenföretagare kan du får hjälp att skriva korrekta och trygga avtal.