LKAB – Norrlands svarta guld

Kiruna skapas

I arbetet med LKAB:s expansion grundade Hjalmar Lundbohm också själva staden Kiruna. Då det inte tidigare fanns någon bebyggelse på trakter, och efterfrågan på arbetskraft var stor, var en attraktiv stad en förutsättning för LKAB:s existens.

Kiruna utvecklades under Lundbohms ledning till en mönsterstad, med fokus på allt från stadsplanering till socialt liv så att den skulle vara attraktiv att flytta till och stanna kvar i.

Snabb expansion

Efter andra världskriget och fram till 1960-talet expanderade LKAB snabbt. Ett avgörande steg togs 1952 när företaget beslutade att börja bryta malm under jord i Kiruna, något som redan gjordes i Malmberget.

Beslutet visade sig vara både praktiskt och lyckosamt och Idag är Kiirunavaara och Malmberget världens två största underjordiska järnmalmsgruvor.

Efter att ha varit 50-procentig delägare i LKAB tog staten 1957 över hela ägandet av bolaget från Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund.

Nya anläggningar

Under statligt ägande fortsatte utvecklingen. 1965 invigdes flera nya anläggningar som tog verksamheten till en ny nivå, inklusive en ny hamn i Luleå, gruvan i Svappavaara och två nya pelletsverk i Svappavaara och Kiruna.

LKAB:s plats som en av de största och viktigaste svenska bolagen har bestått under hela 1900-talet och fram till idag. Företaget har tre huvudsakliga gruvområden: de underjordiska gruvorna i Kiruna och Malmberget och dagbrottet i Svappavaara.

Dagens utmaningar

En av de största utmaningarna LKAB står inför i dag är samhällsomvandlingen i Kiruna och Malmberget. För att undvika risker för ras och sättningar beroende på den underjordiska gruvdriftens snabba expansion, måste stora delar av dessa samhällen flyttas .

Samhällsomvandlingen är ett enormt projekt som innebär stora kostnader för LKAB. Mellan 2006 och 2016 betalade bolaget ut cirka 4,6 miljarder kronor till projektet, med ytterligare avsättningar på cirka 13 miljarder kronor för framtida kostnader.

LKAB är idag en mycket viktig arbetsgivare i Norrbotten och spelar en central roll i svensk industri och export. Verksamheten är starkt beroende av världsmarknadspriset på järnmalm, vilket kan leda till stora svängningar i företagets intäkter och resultat.

Företaget fortsätter att vara en ledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och är världsberömt för sin högkvalitativa järnmalm.

Vad händer i framtiden

LKAB står inför flera framtida utmaningar. Förutom den pågående samhällsomvandlingen måste företaget hantera frågor kring hållbarhet och miljöpåverkan, där behovet av fortsatt gruvdrift måste ställas mot samhällets och miljöns behov.

LKAB arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor och strävar efter att minimera sin miljöpåverkan samtidigt som man säkerställer en långsiktig och lönsam verksamhet.

Summering

LKAB:s historia är en berättelse om industriell utveckling, teknologiska framsteg och samhällsförändring. Från den första upptäckten av järnmalm i Masugnsbyn till dagens moderna gruvdrift har LKAB spelat en central roll i utvecklingen av norra Sverige och den svenska stålindustrin.

LKAB har överlevt och anpassat sig till stora förändringar i ägarskap, teknologi och marknadsförhållanden. Idag jobbar 4500 personer i bolaget och det bedriver verksamhet i 12 länder, däribland Storbritannien, Nederländerna, Tyskland, USA och Kina.

Koncernen LKAB är idag dessutom uppdelad i sex olika verksamhetsområden som var och en på sitt sätt, är kopplat till den ursprungliga idén; att bryta världens bästa järnmalm.

Läs mer om LKAB:s historia här

Stora fynd görs fortfarande i Kiruna. Dagens PS.