Kryphål utnyttjas när Northvolt och Intrum gör rekonstruktion

Underminerar rättsystemet

Deras agerande är kontroversiella. Kritiker menar att det är exempel på juridiska kryphål som underminerar rättssystemets trovärdighet.

För att ett företag ska kunna ansöka om konkurs i USA krävs minimala band till landet. Enligt Robert Drain, tidigare konkursdomare i New York, räcker det med “en dollar i tillgångar” för att uppfylla kraven.

Det är en regel som möjliggör för utländska företag att dra nytta av det amerikanska rättssystemets mer företagsvänliga inställning.

Detta gör att företag kan känna sig säkrare på utfallet, vilket är är en del av strategin för att rädda så mycket värde i bolagen som möjligt.

Intrum godkändes trots motstånd

Intrums konkursplan, som omfattade en omstrukturering av skulder på 4,6 miljarder dollar, godkändes i december trots motstånd från vissa borgenärer som hävdade att Intrum varken var i ekonomisk kris eller hade någon betydande verksamhet i USA.

Läs mer:
Storägaren – så ska vi rädda Intrum. Dagens PS
Intrums besked – räddningsplanen inledd. Dagens PS

Fallet är nu föremål för överklagan, men det har redan satt fingret på de svaga punkterna i systemet.

Även SAS använde USA

Även SAS valde 2022 att ansöka om rekonstruktion i New York trots brist på betydande närvaro där.

Anledningen? Enligt SAS gav de amerikanska procedurerna bolaget “tid och flexibilitet” att omstrukturera sitt kapital.

Läs mer:
SAS rekonstruktion på gång – aktieägarna tar smällen. Dagens PS

Men frågan kvarstår: Är detta ett legitimt sätt att utnyttja globala juridiska system, eller är det ett exempel på företag som använder juridiska kryphål för att undvika mindre gynnsamma regler i sina hemländer?

Kritiker menar att detta riskerar att skapa en snedvridning där företag med stora resurser kan välja och vraka bland jurisdiktioner, medan mindre aktörer lämnas utan samma möjligheter.

De svenska lagarna

Den svenska lagen för företagsrekonstruktion har nyligen ändrats, vilket har skapat osäkerhet om hur jurister kommer att tolka de nya reglerna.

I Handelsbankens mediekanal EFN så förklarar Marie Karlsson Tuula, professor i civilrätt vid Linnéuniversitet:

– USA har ju ett helt annat system än vad vi har. Även om vi nu har infört ett insolvensdirektiv som bygger på Chapter 11 som har de ju specialdomstolar och i dessa sitter inte bara domare utan där sitter också andra specialister som är duktiga på finansiering och så vidare, så det är en väldig skillnad jämfört med svenska domstolar.

– De har en helt annan syn på det, bankruptcy för oss är konkurs, bankruptcy för dem är allt möjligt. Deras syn är att det är inte fult att fela, utan de tycker mer i stil med att ”Ja, men vad bra, nu gör du business igen och nu gör du det bättre än du gjorde det förra gången” och det det där synsättet är ju så vitt skiljt från vårt, vi har ju blivit uppfostrade rent moraliskt att man inte ska misslyckas, att det är fult att misslyckas och så vidare. Vi har ett annat synsätt helt enkelt och därför tror jag att man underlättat för företag att ansöka om Chapter 11 i USA.

Läs mer:
Klarar Northvolt att uppfylla kraven på rekonstruktion i Sverige? Dagens PS

Detta kan vara en bidragande faktor till att svenska företag nu vänder sig till USA.

Enligt Johan Lundberg, transaktionsadvokat på den svenska byrån Re:Fi Sthlm, ser många svenska bolag USA som ett säkrare alternativ för att hantera komplexa ekonomiska situationer kommenterar han i Wall Street Journal.

Gråzon och svenska borgenärer drabbas

Detta väcker dock frågor om långsiktiga konsekvenser. Hur påverkas svenska borgenärer av att företag flyttar sina rekonstruktioner över Atlanten? Och vad säger detta om svensk lagstiftnings förmåga att möta företagens behov?

Läs mer:
Hälften av bolagen misslyckas med sina rekonstruktioner. Realtid

Med företag som Intrum och Northvolt i spetsen blir det tydligt att även svenska aktörer är villiga att navigera i gråzonen för att säkra sina intressen.

Frågan som måste ställas är: Är detta en hållbar strategi, eller riskerar vi att urholka förtroendet för både nationella och internationella rättssystem?