Krångliga regler kostar svenska företag 200 miljarder om året

Politiker av alla färger i samtliga regeringar de senaste decennierna har lovat att lätta på regelbördan och minska de administrativa kostnaderna för Sveriges företag. Men i verkligheten har inte mycket hänt, enligt Svenskt Näringsliv. De poängterar att mellan 2014 och 2019 föll Sverige från plats 20 till plats 49 i World Economic Forums Global Competitiveness Report gällande företagens regelbörda.

“Inte mycket har hänt, det har snarare gått bakåt. Det är dags nu för ansvariga politiker att ta tag i och prioritera den här frågan”, säger Christer Östlund, jurist, ansvarig för regelförbättring och insolvensjuridik på Svenskt Näringsliv.

Företag betalar 200 miljarder för regler – varje år

De direkta kostnaderna har beräknats tidigare. Tillväxtverket uppskattade 2012 hur stor andel av arbetstiden som läggs på att hantera och efterleva olika regelverk hos svenska företag, de så kallade administrativa kostnaderna, och kom fram till siffran 90 miljarder kronor. Men det har varit mer oklart kring andra kostnader som inköp av externa administrativa tjänster samt investeringar i framtida regelefterlevnad. Svenskt Näringsliv har i en ny rapport plockat fram en uppskattning baserad på företagens egna bedömningar och kommer då fram till att den regelkostnaden för svenska företag landar på minst 200 miljarder kronor varje år.

“Regelgivning är nödvändigt i ett fungerande samhälle. Samtidigt är det viktigt att reglerna som övervägs och beslutas om är proportionerliga. Den tid som läggs på att tolka och följa olika krav är tid som kunde ha lagts på att utveckla företagets verksamhet, utveckla nya tjänster och produkter, skapa tillväxt och bidra till sysselsättning åt fler. Således ligger det i samhällets intresse att regelbördan inte blir större än vad som är motiverat”, skriver Svenskt Näringsliv i rapporten.

De menar också att resultatet är tolkat med försiktighet och samtliga fullgörandekostnader inte har fångats in. “Sannolikt är därför den faktiska kostnaden betydligt högre”, skriver Svenskt Näringsliv.

Kostar även för samhället

Christer Östlund poängterar också att det inte bara är företagen som får bära kostnaderna för regelbördan, rapporten visar också att även samhällsekonomin drabbas då företagen lägger resurser på att följa regler i stället för att utveckla produkter och anställa ny personal och begränsar viljan att starta nya företag.

Svenskt Näringsliv vill se ett “sammanhållet omtag” av regelförbättringsarbetet och lägger i rapporten fram en rad förslag, bland annat att Regelrådet omorganiseras till en egen myndighet, att oberoende aktörer ska få utvärdera regelverken och att OECD också ska få utvärdera regelprocessen på nytt.

Läs även: Damberg: Inga skatteskäl bakom nya 3:12-regler