Järnvägssatsningarna som byggde Sverige

Idogt järnvägsbyggande

I Europa spred sig snart ett finmaskigt nät av järnvägar som band samman städer och länder. Människan kunde nu resa pålitligt och tryggt och varor kunde fraktas längre sträckor på kortare tider än med båt.

I Sverige kom järnvägsbyggandet igång ordentligt kring 1850 då tankarna på de första stambanorna började väckas.

Stambanorna skulle främst länka ihop Stockholm med Malmö och Göteborg och på vägen plocka upp redan existerande städer – eller för all del ge möjlighet till etablering av nya samhällen.

Besluten som krävdes för att projekt som dessa skulle gå att genomföra inom rimlig tid, var stora. Det handlade både om att hitta finansiering men också att skapa en förståelse i bondesamhället att detta var en satsning på framtiden som skulle löna sig på lång sikt.

Bönderna var emot

“Bönderna var emot. Det var ju de som stod för skatteintäkterna vid den tiden, eftersom man beskattade jordinnehav men inte inkomster”, säger Thomas Pettersson, docent i ekonomisk historia vid Umeå universitet till DN.

“De var generellt emot kostnader för staten, kan man ju tillägga. De var bland annat skeptiska till folkskolan och annat som kom då”.

Att bygga stambanorna var dåtidens största statliga byggnationsprojekt. De tre stambanor som planerades, kostade tre gånger stadsbudgeten och fick lånas in från utlandet.

Men när projekteringen och finansieringen väl var klar, då gick det fort.

Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg stod klar 1862 och den södra stambanan mellan Stockholm och Malmö stod klar 1864. Därefter byggdes järnvägen vidare med den nordvästra och den norra stambanan.

“Tågresandet kommer ju knappast att minska. Under 1800-talet byggde vi linjer som egentligen var långt över den efterfrågan. Men stambanornas toppkapacitet nåddes ju till sist”, säger Thomas Pettersson.

Har färgat Sverige

Sträckningarna som dåtidens ingenjörer valde, har sedan dess färgat det industrisverige som byggdes upp under den industriella revolutionen.

Etablerade samhällen stärktes och nya skapades där järnvägen drogs fram.

Efter att Inlandsbanan stod färdig 1937 har det egentligen inte genomförts några större satsningar på ny järnväg på samma sätt som skapade stambanorna.

Skaparviljan saknas

De järnvägar som arbetas på i dag är mest förbättringar av redan etablerade linjer. Skaparviljan och modet att bygga järnväg för att “bryta ny mark” finns inte längre.

I dag handlar det mer om att korta restiderna mellan delar av Sverige så att städer och platser på ett snabbare sätt kan knytas samman.

Med tanke på den förtroendekris som SJ och järnvägen befinner sig mitt i just nu, kanske det kan vara dags för politikerna att åter ta ett stortag för järnvägens framtid. Att våga ta motsvarande beslut i dag som 1850-talets politiker tog.

Då gjorde de det för att skapa framtidens Sverige. Vågar dagens politiker visa samma framåtanda?

SJ-chefen om järnvägskrisen – ett haveri. Dagens PS.