Rätt eller fel att skylla matpriserna på handeln? Bilden är kluven men handlarna har fått uppleva sämre lönsamhet, menar analytiker.
Experter: Skyll inte på handlarna


Mest läst i kategorin
Debatten om matpriserna går vidare och jakten på det rätta faktaunderlaget också.
”Så billig har maten blivit i Sverige” skrev Dagens PS och tog avspark i en rapport Svensk dagligvaruhandel gjort.
Där konstaterar branschorganisationen att livsmedel i början av 1900-talet stod för 44 procent att genomsnittshushållets utgifter och 1952 för 33 procent.
”I dag utgör den bara 13 procent av hushållens totala utgifter”, konstaterar Svensk dagligvaruhandel och skickade Svarte Petter vidare till bostadsbolagen med hänvisning till att 24 procent av hushållens utgifter går till boendet.
Får stöd av experter
Det är en analys som får stöd av flera experter. Bilden är i och för sig kluven. Å ena sidan finns sådana som Axfood med en vinst på 2,2 miljarder kronor 2024 och Ica med en dito på 4,6 miljarder – å andra sidan butikerna.
Analytikern Thomas Ohlén har kartlagt drygt 1 400 butiksbolag som driver dagligvarubutiker, inom Ica, Hemköp och Tempo, och ser att de generellt tappat lönsamhet de senaste två åren.
I snitt har rörelsemarginalen sjunkit 1,4 procentenheter från 4,6 till 3,2 procent.
”Det här är verkligen en lågmarginalbransch. Skulle man lägga till Coop som är förlusttyngt, Citygross som har gått back tre år på raken och Lidl i kartläggningen så är vi nog nere på drygt 2 procent i rörelsemarginal”, säger Ohlén hos DN.
Senaste nytt
Samma analys hos SCB
Även SCB har analyserat branschen och kommit fram till samma slutsats.
”Trots att livsmedelspriserna steg kraftigt 2022 sjönk livsmedelsbranschernas lönsamhet samma år. Nedgången fortsatte 2023 och första halvåret 2024”, säger Daniel Lennartsson, statistiker hos SCB.
”Livsmedelsbranscherna hade en rörelsemarginal på 2,0 procent under 2023, vilket är en liten försämring jämfört med året innan. Under det första halvåret 2024 låg rörelsemarginalen på 1,1 procent, det vill säga lägre än motsvarande period 2022 och 2023”, berättar Daniel Lennartsson.
”Tufft för många av handlarna”, säger finansministern
Dagligvarubranschen har efterfrågat stöd av regeringen. Protesterna var starka när regeringen höjde arbetsgivavgiften för unga, ett markant slag mot handeln där en av tre svenskar haft sitt första jobb.
Något gensvar för det har man inte fått – och fick inte heller när regeringen torsdag demonstrerade kraftfullhet genom att ”kalla till sig” dagligvarubranschen.
Däremot tog finansminister Elisabeth Svantesson tillbaka en del av sin tidigare kritik mot handlarna.
”Min bild är att det är tufft för väldigt många. En del handlare har det betydligt bättre än andra. Många andra i glesbygd och landsbygd har det rätt så tufft. I den utmaning vi har behöver vi hjälpas åt”, säger Svantesson hos TT.
Några konkreta besked om insatser mot de höga livsmedelspriserna lämnade inte ministern, som ändå tror matpriserna ska bli lägre.
”Det tror jag absolut de kommer att bli. Speciellt om vi förbättrar konkurrensen. Det finns alla förutsättningar. Men inflationen är dämpad. Den är inte så hög som tidigare vilket betyder att priserna inte ökar i samma takt”.
Så billig har maten blivit i Sverige. Dagens PS
Matpriserna rusar – men vems är egentligen felet? Realtid

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

AI Unlocked är en koncentrerad halvdag där du möter fyra av Sveriges främsta AI-experter - för dig som vill lyfta dina affärer och gå från nyfiken till kunnig.