Ekonomer till Andersson: Det är dags att växla upp!

I det extraordinära läget med pandemin har Sverige råd med en ökande statsskuld, slår experterna fast som tidningen talat med.

Hittills har regeringen tillsammans med samarbetspartierna sjösatt krispaket på drygt 240 miljarder kronor, vilket är 4,8 procent av Sverige BNP, enligt Di.

Annika Winsth på Nordea anser att det inte finns skäl att bromsa. Tvärtom tycker hon att regeringen kan göra mer. Och det gör inget att statsskulden växer, säger hon.

“Det här handlar om att få hushåll och företag att överleva”, deklarerar Nordeas chefsekonom och betonar att om inget görs kastas fler människor ut i arbetslöshet och kostar staten ännu mer pengar.

Hon får medhåll av Pär Österholm, professor i finansiell ekonomi vid Örebro universitet och ledamot i Finanspolitiska rådet, som även han intervjuas av Di:

“Inte rätt tillfälle att snåla”

“Det här är inte rätt tillfälle att snåla, det är det här vi sparat för. Att se till att vi håller ekonomin under armarna är viktigt. Vi måste få behålla ett näringsliv som är någotsånär intakt, då kan återhämtningen gå relativt fort”, framhåller han.

Och Harry Flam, ordförande för Finanspolitiska rådet och professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, instämmer även han i att notan för staten blir högre framgent om makthavarna inte gör vad som krävs i krisen.

Sveriges statsskuld är i en internationell jämförelse låg, vilket även det talar för att det finns utrymme att åstadkomma mer ekonomiskt politiskt för att rädda företag och jobb.

Riksgälden uppskattar att statsskulden under 2021 ökar till 31 procent av BNP, skriver Dagens Industri.

Riksgälden räknar samtidigt med att den så kallade Maastrichtskulden – som är större än statsskulden – i år ökar till 46 procent av BNP för att minska marginellt till 45 procent av BNP nästa år.

Maastrichtskulden är hela skulden för den offentliga sektorn och används ofta i jämförelser internationellt.