Domarbrist – noll sökande till flera tjänster

Domarbristen har varit ett återkommande problem men 2023 noterades det lägsta antalet sökande per tjänst sedan åtminstone 2011. Enligt domarnämnden, som har regeringens uppdrag att föreslå vem som ska bli domare, kan en förklaring vara att ett stort antal domare sedan tidigare anställts på kort tid.

“Det finns ett visst antal personer som kan söka och när fler anställs blir det färre kvar som kan söka nya tjänster”, säger Monica Dahlbom.

“Men konkurrensen om kvalificerade jurister är också mycket hög.”

Samtidigt som domarna ska bli fler för att kunna möta ett ökat antal mål väntas stora pensionsavgångar.

Fler fiskaler

Ekvationen kan vara svår att få ihop. Men Domstolsverket arbetar aktivt för att få fram fler domare, bland annat genom att öka fiskalplatserna – det första steget på den särskilda domarutbildningen.

Man vill även få fler som inte gått den traditionella domarbanan att söka, säger Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén.

“Är man en duktig jurist, exempelvis som advokat eller akademiker, så kan man söka domartjänst. Det finns inget formellt hinder.”

Då kan man söka tjänst som adjungerat råd och under ett år prova på att arbeta som domare. Även dessa tjänster ska utökas.

Ytterligare ett sätt att få fler domare kan vara att se över dagens ordning där det offentliggörs vem som har sökt, tror Rolén.

“Det avhåller många från att söka. Har du redan en bra anställning har du kanske ingen lust att berätta att du söker något annat. Ser du dessutom att någon har sökt som har starka meriter kan det också verka avskräckande.”