Dagens PS

Ledarskap: Siffernissar och detaljstyrning skapar inga vinnare

I denna debattartikel sätter PO Lindvall fingret på ledarskap i i svenskt näringsliv. Bristen på arbetskraft är det näst största problemet för svenska bolag under 2022. Och just dåligt ledarskap är en av de vanligaste orsakerna till att medarbetare söker sig till andra företag (Foto: Pixabay).
PS Debatt
PS Debatt
Uppdaterad: 04 mars 2024Publicerad: 13 jan. 2022

Svenskt näringsliv kan lära en del från misslyckandet med “New Public Management” (NPM) och delvis från vad vi i branschen kallar för “Tillitsbaserat ledarskap”.

Speciellt som just näringslivet inspirerande offentlig sektor till att införa “New Public Management”, där uppföljning av prestation med kvantitativa mått var viktigt, ofta även kopplat till piska och morot.

Näringsliv och offentlig sektor skiljer sig åt – men hur medarbetare motiveras skiljer sig inte.

Givetvis skiljer sig privat och offentlig sektor åt på en mängd sätt. Men det är mindre som skiljer sig i hur människors motivation utplånas eller förstärks, oavsett sektor. Ledarskapet spelar en stor roll i det sammanhanget.

Bakgrund

Näringslivet inspirerade offentlig sektor till att införa New Public Management (NPM). Med ett fokus på uppföljning av prestation med kvantitativa mått skulle offentlig sektor bli effektivare, ofta kopplat till ‘piska och morot’.

Kritiken mot NPM tilltog vart efter. Tillitsdelegationens tillsattes därför 2016 av regeringen för att undersöka hur offentlig sektor skulle kunna utveckla en mer tillitsbaserad styrning och ledning.

Några frågor undertecknad ställer sig är vad näringslivet kan lära från misslyckandet med NPM och om Tillitsdelegationens slutsatser håller? Och vad svenskt näringsliv och offentlig sektor kan lära från mer framgångsrika organisationer

Dåligt ledarskap känner de flesta igen omedelbart.

Dåligt ledarskap utmärks ofta av auktoritära beteenden som exempelvis:

”Jag är chef, jag bestämmer”.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Ledningen har fattat beslutet att…” utan att motiv till beslutet kommuniceras.

Chefen håller låda hela mötet och bjuder sällan in andra att utrycka sina idéer.

Feedback är i huvudsak negativ och tillrättavisande.

Chefen tar åt sig äran för andras ansträngningar och idéer.

Listan kan göras betydligt längre. Alla som utsatts för dåligt ledarskap känner direkt igen sig i exemplen. Det brukar även uppstå en minst sagt en dålig känsla i magtrakten vid tanken på de dåliga chefer och ledare vi utsatts för.

Vad som händer med motivationen vid dåligt ledarskap behöver knappast uttala

Siffernissarna skapar prestationsångest och sämre resultat.

För att återkoppla till uppföljning av prestation med kvantitativa mått, det är sällan ett framgångskoncept.

Resultatmål i form av vinst, antal sålda eller monterade produkter, antal kundkontakter eller telefonsamtal per dag, leder lika lite till framgång som att fokusera på att vinna för en idrottare.

Istället för att fokusera på hur många produkter du säljer, kanske ett fokus på hur nöjda kunderna är kan ge ett mervärde? Istället för att ringa så många samtal som möjligt, kanske fokuset skall vara på innehållet i samtalet?

Under ett seminarier med ca 70 säljare frågade jag hur många som motiverades av resultatmål.

En av säljarna svarade ja…

Att INTE fokusera på att vinna – ökar chanserna att vinna!

Påståendet presenterar en intressant paradox. Mästerskapsguld vinns inte genom att fokusera på resultatmål. När jag på seminarier berättar att idrottare sällan når framgång om de vid tävling fokuserar på att vinna, brukar de flesta undra vad jag pratar om.

Professor Dan Gould har visat att de som vinner OS-medaljer har vinsten som ‘drömmål’, vilket driver dom till att avsätta all tid och den träning som krävs.

Men när det gäller, när det är dags att visa sitt bästa, då är fokuset på utförandet, på tekniken, taktiken och strategin, vad som kallas processmål. Får du till allt det då kan det räcka till medalj eller seger.

Fokus på uppgiften, utförandet eller kvalitén är en förutsättning för att lyckas (Foto: Pixabay).

Framgångsrika företag har förstått att fokus måste vara på metoden, inte resultatet.

De menar att om vi får till metoden, då löser sig produktiviteten och vi spar pengar. Vad menar dom då?

Jo genom att fokusera på att ständigt förbättra alla processer förfinas logistiken, produktionen och kvalitén i både processen och produkten.

En grundförutsättning för det lyckade resultat i ett svenskt industriföretag var att de utvecklat ett vad vi kallar “Coachande Ledarskap”. Hur väl har dom lyckats med sina förbättringar?

Tabellen visar tydligt på en mycket positiv utveckling:

Tabellen visar att samtidigt som produktiviteten ökade betydligt, minskade sjuktal och personalomsättning markant. Företaget blev effektivare samtidigt som medarbetarna mådde bättre! (Bild: Po Lindvall).

Visionen och värderingar formulerades tillsammans

Till skillnad från Tillitsdelegationens råd, att bedriva ett “symboliskt ledarskap där ständig personlig kontakt med organisationens medarbetare och dialog för att förkunna ‘visionen’ står centralt”, skapades stor delaktighet när det svenska industriföretaget nämnt ovan tillsammans formulerade sina värderingar och en vision.

Hela enheten bjöds in att delta och under en dag arbetade man fram enhetens vision och värderingar, eller snarare principer, varav coaching var en.

Hur inspirerande eller motiverande är förkunnandet av en ledares egen vision egentligen? Hur engagerande är det istället att få vara delaktig i att formulera en vision eller ett syfte för den verksamhet du jobbar inom? Det kan bara du besvara själv.

Jo och jag vet, det beror även på hur man skapar den delaktigheten och verkligen lyssnar till förslagen.

Samtidigt kan en ledare givetvis ha sin egen vision, men den kanske inte behöver pådyvlas på organisationen, mer att ledaren har den som sin egen vision i bakhuvudet när denne coachar medarbetarna att formulera en gemensam vision…?

Från nedläggningshot till utökad verksamhet

Samma tillvägagångssätt, att tillsammans formulera mål, lösa problem och jobba med ständiga förbättringar, har undertecknad använt i arbetet med ett antal organisationer framförallt inom affärslivet, men även inom det offentliga.

Att göra enheter mer effektiva är viktigt inom de flesta verksamheter, även inom offentlig sektor. Kirurgavdelningen på ett lasarett var nedläggningshotat.

Genom att coacha avdelningen att formulera ett mål, lösa problem, samt föra en dialog om ständiga förbättringar, effektiviserade avdelning sitt sätt att arbeta så markant att nedläggningshotet eliminerades.

Istället fick avdelningen utöka sin verksamhet. Ett mer än gott resultat. Inte nog med det, avdelningen blev en förebild inom vården och fick en mängd besök från andra lasarett och sjukhus som ville lära från deras framgångskoncept.

“Leadership is a teamsport” oavsett verksamhetsområde

Vad är det då näringslivet kan lära från misstaget offentlig sektor gjorde med New Public Management och vad deras “Tillitsbaserade ledarskap” missat?

Till att börja med är det egentligen mer än fråga om vad framgångsrika verksamheter, oavsett om de finns inom näringslivet eller offentlig sektor, kan lära mindre välfungerande verksamheter:

– Auktoritärt ledarskap eller chefskap leder sällan till framgång, även om det finns tillfällen då chefen måste ta obekväma beslut. Medan ett Coachande Ledarskap förstärker den inre motivationen och har visat sig leda till framgång (se tabellen ovan).

– Ett enkelsidig fokus på resultat och kvantitativt mätbara mål skapar stress och press, samt leder sällan till ökad kvalitet eller kundnöjdhet. Istället behöver fokus vara på hur kan vi bli bättre? I ledarskapet, hur vi arbetar och samarbetar, i arbetsmetoder och processer…

– Att den ‘transformerande heroiska ledaren’ genom ett slags symboliskt visionerande skall rädda organisationen är sen länge förlegat. För att citera professor Edgar Schein, “Leadership is a Teamsport”.

Genom att coachande ledare får organisationen att tillsammans formulera vart ni vill och hur ni skall ta er dit, samt lösa problem och hitta möjligheter, skapas framgång i allt fler organisationer.

Eller som fil.dr. Max Rapp Ricciardi uttrycker det: “Har företag råd att inte anta ett coachande förhållningssätt i ledarskapet?”

Skribent: Po Lindvall
Forskare, ledarskapscoach och ledarutvecklare bakom ledarskapsträningen COACH2LEAD, framtaget av Success Cultures Research Centre, coach2lead.se

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
PS Debatt
PS Debatt

Detta är ett debattinlägg på Dagens PS. Åsikterna och innehåll som uttrycks är skribentens egna och avspeglar inte Dagens PS uppfattning.

PS Debatt
PS Debatt

Detta är ett debattinlägg på Dagens PS. Åsikterna och innehåll som uttrycks är skribentens egna och avspeglar inte Dagens PS uppfattning.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS