Ledarkollen: Tok-politik och dubbla måttstockar

Riktig politk – mindre tok

Det finns inte särskilt många obekväma socialdemokrater. De flesta håller sig inom rörelsens trygga väggar. Om man likt en Håkan Juholt försöker gå sin egen väg kan man iskallt räkna med att få respass. Men det finns två tydliga namn, från varsin kant. Från vänster synas S av den skicklige debattören Daniel Suhonen och från alla möjliga håll kritiseras rörelsen av Widar Andersson, chefredaktör och ledarskribent på Folkbladet i Norrköping. Så här skriver Widar i sin ledare: ”Det finns en begriplig längtan till det rena, fina och moraliska som liksom står över politikens kohandlande avvägningar mellan intressen och frammanglande av kompromisser. Sådant utövat längtande hör emellertid det civila samhället till. Politiker bör hålla sig till politik och till att försöka åtgärda samhällsproblem som de har mandat över. Annars går det på tok. Sverige har behov av mer riktig politik och av mindre tok.

Då flagnar moralismen

Tidningen Dagen är en annorlunda fläkt av tidlöshet mitt i en brinnande samtid som hela tiden kräver av oss att vi ska stå förankrade i ett nu som hela tiden lösgör sig.

I dagarna tog man in före detta partiledare Alf Svensson som ledarskribent och han skriver faktiskt banan av de flesta, oavsett vad man tycker om det han skriver. Han är både modig och vass och utmanar de flesta av oss när han skriver: 

”Författaren Stig Claesson, även känd under signaturen Slas, skrev en parafras på de tio budorden. I sin presentation skriver han: De tio budorden innehåller i all sin korthet människans sen tidernas morgon samlade erfarenheter hur vi kan leva tillsammans och gemensamt på detta klot. Vi har stora svårigheter att respektera varandra då vi ju avsevärt skiljer oss till klädsel, till vanor, till uppförande, till utseende, till hudfärg och tro. Men den respekten måste vi lära oss och budorden försöker med enkla råd sammanfatta hur den respekten bör se ut. De tio budorden är kanske vårt viktigaste kulturarv. Gemensamt och tillsammans får vi försöka ha budorden som riktmärken i en förvirrad värld, i ett förtvivlat kaos.”

I tid har jag fått höra att Bibelns första bud inte kan höra hemma i samhällsdebatten. Säg inte det. Man kan allt undra om det inte finns alldeles för många gudar både i den ena och andra kretsen eller akademin. Låt oss år 2018 lyfta fram ”vårt viktigaste kulturarv” och omgärda det med en förlåtelsens kultur. Då flagnar moralismen. 

Syrligt om budgeten

Tobias Wikström på Dagens Industri har en distanserad, heligt syrlig och lågmäld saklighet som också kan vara uppfriskande i en tid där alla höjer rösten för att höras. Utan att domdera skriver han i dagens ledare om måndagens vårbudget från Magdalena Andersson (S): “Marginalskatterna är skyhöga, bostadsmarknaden stel och det lönar sig fortfarande alldeles för dåligt att gå från bidrag till arbete. Här sker ingenting som är tillräckligt för att möta dessa utmaningar. Men vi är världsbäst på att följa budgetregler…”