Höstbudgeten: "Kortsiktigt valfläsk"

Det säger Bettina Kashefi, chefsekonom på Svenskt Näringsliv till SvD TV.

Hon hänvisar till att det är en bedömning som “inte minst Konjunkturinstitutet påpekat”.

Bettina Kashefi är mycket kritisk till de förslag som regeringen med finansminister Magdalena Andersson (S) i spetsen presenterar i höstbudgeten. Hon beskriver höstbudgeten som “kortsiktigt valfläsk”.

“I ett läge där vi har en högkonjunktur och penningpolitiken är väldigt expansiv är det olyckligt att dra på sig sådana utgiftsökningar”, menar Bettina Kashefi.

Hon tycker det är bra att regeringen sänker skatter men det är inget som kommer vare sig löntagare eller företagare till del, konstaterar hon, och beskriver det som “bekymmersamt” och “sorgligt”.

Reformerna är inget som stärker tillväxten på lång sikt, slår hon fast i SvD:s tv-inslag.

Svenskt Näringsliv hade önskat att regeringen satsat mer på företag och företagande för att stärka drivkraften på längre sikt på det området, deklarerar chefsekonomen.

“Vi ska satsa på att få folk i jobb – omedelbart”, anser Bettina Kashefi, som i och för sig tycker det är “utmärkt” att regeringen nu sänker skatten för de pensionärer som har det sämst ställt.

“Men det innebär inte att man inte ska satsa på dem som arbetar och driver företag”.

Äldre med låga inkomster, studerande och barnfamiljer är vinnare i regeringens höstbudget, som offentliggjorts nu på onsdagsmorgonen.

Nytt är att regeringen föreslår att barn- och studiebidragen höjs med 200 kronor i månaden per barn, rapporterar SVT Nyheter.

Kostnaden för det här är 4,5 miljarder kronor och tanken är att höjningarna ska träda i kraft från mars 2018.

Regeringen spenderar 40 miljarder kronor i höstbudgeten, som i korthet innebär flera miljarder till både polisen och försvaret.

Regeringen stärker även skolan och vården genom mångmiljardsatsningar.

Där till viks 3 miljarder på så kallade gröna jobb i ett klimatpaket, där utsläppen ska minskas genom fler fossilfria transporter och bidrag till elcyklar och solceller.

När det gäller arbetsmarknaden innehåller höstbudgeten ett jobbpaket på totalt 4,3 miljarder kronor för att pressa ned arbetslösheten.

“Mest kostar de 18.000 nya platserna i kunskapslyftet, främst yrkesutbildning för vuxna. Dessutom stöd till företagare som gör sin första anställning, bonus till kommuner och landsting som anställer personer som står långt från arbetsmarknaden samt utbildningsplikt för nyanlända för att de ska kunna få jobb”, rapporterar SVT Nyheter.

Utöver det här höjer regeringen skatten på investeringssparkonton (ISK), vilket fått mycket kritik. Förslaget har drivits igenom med stöd av Vänsterpartiet, som anser att det är ett ur jämställdhetsperspektiv skevt lyxsparande, men det motsägs – som DagensPS tidigare berättat – av en rapport som visar att det inte alls bara är förmögna gubbar på exempelvis Östermalm som ISK-sparar utan tvärt om en hög andel kvinnor och unga personer.

Så här påverkar regeringen förslag ISK-sparare: “Ungefär var femte svensk har ett investeringssparkonto och för en person med 100.000 kronor i besparingar innebär det en skattehöjning på 75 kronor om året”, enligt SVT Nyheter.

Slutligen införs förmånsskatt på sjukvårdsförsäkringar som bekostas av arbetsgivaren – och en flygskatt på som mest 430 kronor per biljett, något som också varit väldigt omdebatterat.

Experter har uttalat att regeringens proposition för 2018 är “en klassisk socialdemokratisk-vänsterbudget”.

Men Magdalena Andersson är stolt och basunerar ut på sin  Facebook:

“Den ekonomiska styrkan ska komma alla till del, i hela landet. Det gemensamma samhällsbygget ska framtidssäkras”, skriver Andersson på FB och fortsätter:

“Regeringen kommer fortsatt att investera i vårt gemensamma samhällsbygge. Det går före orättvisa skattesänkningar för de som har mest.”