Debatt: Inse att det är omöjligt, Reepalu!

Problemet är att det senare ofta är väldigt lågt medan omsättningen kan vara mycket hög. Riskerna ökar alltså för företagen som får svårt att bygga upp ett eget kapital som skydd för sämre tider.

Nu kommer tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation Almega med en rapport som omformulerar Reepalus utredning, som hade rubriken Ordning och Reda i Välfärden, till Oordning och Oreda i Välfärden. Rapporten tecknar en bild av närmast kaos om utredningens förslag genomförs.

Det kan nog vem som helst inse att det är en omöjlig uppgift

Rapporten tar sikte på verkligheten år 2020. Fram till dess kommer befolkningen att ha ökat med 450 000 personer varav cirka 290 000 utrikesfödda. Dessutom kommer omkring 100 000 anställda inom den offentliga vården ha pensionerat sig. Om man förutsätter att utredningens förslag innebär att hälften av den verksamhet som i dag utförs av privata eller kollektiva (ej offentliga) företag eller sammanslutningar försvinner, kommer det att behövas 167 000 nya kommunala grundskoleplatser, 72 000 nya kommunala gymnasieplatser samt möjlighet att ta emot 6,2 miljoner ytterligare läkarbesök i landstingens regi. Och detta om tre år. Det kan nog vem som helst inse att det är en omöjlig uppgift inte minst av organisatoriska skäl.

Till detta finns alltså problemet med de många pensionsavgångarna. Som tidigare nämnts kommer uppemot 100 000 personer inom kommuner och landsting pensioneras under de närmaste åren. Pensionsavgångarna kommer att fortsätta även efter 2020. Lärarförbundet uppskattar att 45 000 lärare kommer att pensioneras fram till 2025. Inom vården och omsorgen uppskattas att antalet pensioneringar mellan 2013 och 2022 kommer att uppgå till knappt 140 000.

Det är som i Sylvie and Bruno Concluded, en berättelse av Lewis Carroll

Stockholm drabbas särskilt hårt eftersom mycket av verksamheten privatiserats. Skulle alla privata alternativ försvinna skulle det krävas att landstinget ökade sin kapacitet vad gäller läkarbesök med 133 procent och 73 procent om hälften av all privat vård försvann. Det motsvarar 5 134 460 respektive 2 809 270 läkarbesök per år. Och det gäller som sagts enbart läkarbesök. När det gäller övriga besök inom vården, alltså förutom läkarbesök, skulle landstinget tvingas ta emot 7 199 567 ytterligare besök om alla privata alternativ försvann samt 3 940 075 besök om hälften av de privata alternativen försvann.

Många väljer att beskriva verkligheten utifrån ett perspektiv, i Reepalus fall med en utgångspunkt att begränsa den privata välfärdssfären och där en enda faktor får dominera hela analysen. Det är som i Sylvie and Bruno Concluded, en berättelse av Lewis Carroll, där berättaren träffar en figur vid namn Mein Herr.

Mein Herr såg fullständigt förvirrad ut och jag fann det klokast att byta ämne. “Vilken stor nytta man har av kartor!” anmärkte jag.

“Det är en annan sak vi lärt oss av ert land”, sade Mein Herr. “Att rita kartor. Fast vi har utvecklat konsten mycket längre än ni. Vilken skala anser du är den största som verkligen är användbar?”

“Omkring tio centimeter per kilometer.”

“Bara tio centimeter”, utbrast Mein Herr. “Vi kom mycket snabbt fram till tio meter per kilometer. Och så kom vi på den allra största idén! Vi ritade en karta över landet i skalan en kilometer per kilometer.”

“Har ni använt den mycket?”, frågade jag.

“Den har aldrig vecklats ut ännu”, sade Mein Herr. “Bönderna protesterade. De sa att den skulle täcka hela landet och stänga ute solljuset! Så nu använder vi själva landet som karta. Och faktum är att det är nästan lika bra.”

Och även i detta fall är det nog bäst att använda en fungerande verklighet som karta.

MISSA INTE: PS avslöjar: Rapport spår kaos i landstingen  >

LÄS TIDIGARE KRÖNIKOR AV BO LAGERQUIST:

Palmes dröm nära krasch  >

Palmes dröm nära krasch – del 2  >

Hans Rosling är död – en ikon har gått bort  >