Birro om spriten: "Få saker lika helig"

Svensken och den heliga alkoholen

Få saker är lika helig för svensken som spriten. Rätten att få degradera sig med alkohol liknar den troendes längtan efter sitt sakrament.

Nu talas det om att det ska bli tillåtet att få köpa alkohol vid svenska gårdar.

DI skriver att förslaget omges av en del missuppfattningar: ”Att blanda in folkhälsan är också överdrivet. Huvudvillkoret i förslaget är att Systembolagets monopol ska vara kvar – att man ska göra undantag för gårdsförsäljning i begränsad skala. Och faktum är att många av producenterna redan har utskänkningstillstånd för att möjliggöra provsmakning. Så någon större skillnad i konsumtion lär det inte bli – särskilt inte då dessa gårdsbutiker knappast skulle ha öppet dygnet runt. Det är heller inte tal om att gårdsproducenterna riskerar att konkurrera ut sina lokala systembolag. De tävlar ju sällan i samma liga som de enorma globala producenter som täcker Systembolagets hyllor. Gårdsförsäljarnas nisch är snarare att erbjuda en lokalproducerad kvalitetsprodukt, ofta till ett högre pris, samt en upplevelse – att ge kunderna en inblick i tillverkningsprocessen.

Konstiga politiska partier

Socialdemokratiska ledarsidan i östgötska Folkbladet brukar vara en rätt vas nagel i ögat. Widar Andersson står stadig i sin ideologiska mylla och vågar därför vara både klarsynt och utmanande.

Han såg Agendas debatt i söndags och reflekterar på tisdagsmorgonen över detta med mindre partier som växer och varför de tillåts göra det. Han menar att det är de andra, större partiernas förmåga eller brist på förmåga som möjliggör för de mindre partierna att bli större.

Han skriver så här: ”Småpartier är små just därför att de allra flesta medborgare tycker att småpartierna är lite konstiga. Inte på det viset att de är konstiga för att de är små utan därför att de är små därför att de är lite konstiga. Små partier kan växa, utvecklas och bli större. Och då blir de mindre konstiga i medborgarnas ögon; eftersom fler medborgare röstar på dem. Hur som helst så är det just ambitionen att på sikt växa till ett stort parti med högst ordinära konstighetsgrader som gör SD så utmanande för de två lite större partierna S och M. Riksdagens övriga småpartier – med undantag för Centerpartiet som inte har glömt hur det var att vara stor och näst störst i riket – har vare sig potentialen eller i vissa fall ens lusten att bli stora. De är hellre specialpartier än storpartier.”

Vem ska samarbeta med vem?

Alla sneglar på alla i årets valrörelse. Vem kan man samarbeta med? Vilka konstellationer är möjliga? Var går gränsen för att sno ett annat partis flyktingpolitik samtidigt som man med emfas hävdar att samma parti står på odemokratisk grund?

Är ett blocköverskridande samarbete om flyktingfrågan ett alternativ? Eller är det mer än så, rent av nödvändigt?

DN skriver: ”Det räcker med att titta på Danmark för att avfärda tesen att strängare lagar skulle leda till att flyktingfrågan flyttas ned på agendan. Invandringen har dominerat dansk debatt i snart 20 år, trots många åtstramningar. En annan viktig aspekt av invandringen är att världen förändras snabbt. Pensionerna går att räkna på. Man kan göra vettiga prognoser. Men en flyktingström kan inte så lätt förutses. Ett regelverk kan bli överspelat på några månader, som vi såg 2015”