Flykten – även i Norge överger man USA-fonder

Redan i januari gick chefen för Norges oljefond, Nicolai Tangen, ut och varnade för att Trumps tullar skulle leda till ökad inflation och till att ekonomin backade.

Två månader senare kunde han konstatera att han fått rätt – tyvärr, för då hade norska oljefonden tappat 1 500 miljarder norska kronor i värde på sina relativt intensiva investeringar i amerikanska bolag och fonder.

Det tappet har norska småsparare tänkt undvika. I likhet med svenskar och många andra dumpar de nu amerikanska fonder och aktier i snabb takt.

Under februari minskade norrmän sina innehav i nordamerikanska bolag med åtta procent, skriver Dagens näringsliv.

Avanzas privatekonom Felicia Schön noterade i februari motsvarande rörelse hos de svenska spararna.
”Det är minst sagt ett spännande trendbrott vi ser i februaris fondhandel – för första gången på flera år går inte den övervägande majoriteten av kundernas fondsparande till globalfonder”, konstaterade hon.
”I stället är det högt intresse för Sverigefonder och Europafonder, i vilka nettoköpen är tio gånger högre i februari jämfört med januari”, sade Schön.

Även hon kunde konstatera att det var ett osäkert läge.
”Det är svårt att göra en prognos kring hur Trumps politiska agenda kommer att påverka USA i det korta perspektivet. Jag tror inte det är omöjligt att det blir slagigt och att investerare ser sig om efter alternativ”.

Minskade tydligt

Räknat i kronor, norska sådana, minskade småspararna sina andelar i USA-fonder med 530 miljoner under februari.

Till det kommer att många valde att lösa in sina andelar i globala fonder, vilka ofta har en övervikt i aktier i amerikanska bolag. Där var det norska nettoutflödet 1,2 miljarder kronor, enligt VFF, Verdipapirfondenes forening.

VFF-chefen Christian Henriksen konstaterar hos NTB attnorrmän under perioden januari 2024 till och med januari 2025 placerade mer nya pengar i USA-fonder än de tog upp – men att bilden blev en helt annan februari.

”Det finns anledning att tro att tro att det beror på de andra attityder från USA och mot USA vi sett den senaste tiden”, menar Henriksen.