Bluffreklam med kändisar har lett till att bedragare helt fräckt har kunnat länsa privatpersoners konton. Det finns nu hjälpmedel för att undgå bedrägerierna. Men allra viktigast är det att förse sig med en kritisk blick.
Så slipper du bluffreklamen som lurat tusentals
För några år sedan polisanmälde programledaren Filip Hammar en reklamkampanj som hade använt hans namn och bild på sociala medier. Vanligast var att man hittade dem på Facebook, men också på stora mediers hemsidor.
Innebörden av annonserna var att Hammar skulle ha blivit förmögen genom att använda en viss mjukvara som i sin tur investerade i bitcoin. Något som bland andra Breakit har skrivit mer om.
Bluffreklam lovade förmögenhet
Mjukvaran skulle vara så effektiv att Hammar i annonsen påstods ha blivit rik utan ansträngning. Men allt var en bluff, och de som klickade på länken blev i stället uppringda av bedragare som bad om kortnummer och bank-id.
Därefter länsades ofta kontot på större summor än man hade kommit överens om att satsa i ”mjukvaran”.
Andra kändisar har också använts i liknande försök med bluffreklam. Det är inte bara bitcoinbedrägerier som har varit på tapeten, utan också annonser från aktörer som erbjuder oseriösa avtal, erbjuder varor som aldrig levereras, lovar lån med ofördelaktiga finstilta villkor och mycket annat.
En del använder sig av andra företags varumärken och påstår att det företaget är avsändaren, skriver PC för alla.
Programvara kan skydda
Att skydda sig är svårt, eftersom alla lockannonser med mycket låga priser inte är fejk. Det kan också vara väldigt lockande att ge efter om det är något attraktivt som väntar.
Men en bra tumregel är bland annat att fundera över om det verkar för bra för att vara sant. Verkar det så, är det oftast så. En annan varningssignal är om någon frågar efter ditt bank-id.
En extra sökning på internet kan också ofta ge svar på om företaget du tänkte anlita är bedragare.
Men PC för alla tipsar också om att det finns program som kan undersöka de annonser du klickar på innan du är inne i ett köp.
Ett exempel är programvaran Pixm, som undersöker annonser och länkar på din dator och jämför dem med äkta annonser och erbjudanden.
Ny EU-lagstiftning
Vad gör då techjättarna där annonserna ofta publiceras, och vad gör staten? Facebook och Instagram (Meta) arbetar kontinuerligt med att rensa bort falskt material och i år har man enligt PC för alla tagit bort 1,8 miljarder felaktiga och missvisande annonser, dubbelt så många som 2021.
Men några procent tar sig ändå igenom.
EU kan emellertid bidra ytterliga något för att hindra bedrägerierna. Möjligheterna att straffa de kriminella nätverk som ofta ligger bakom annonserna kan komma att bli fler, eftersom man höjer marknadsstörningsavgiften.
Men nätverken har ofta avancerade upplägg, så att avslöja dem blir fortsatt svårt. Ett vaccin mot bedrägerierna är alltså att fortsätta granska lockande annonser med nykter blick.
Läs också:
Kändisar utnyttjas i fräck bitcoin-bluff