Nu är det dags att få lite själ i blockkedjorna värld. Visionen är ett “decentralized society” (DeSoc), där Soulbound Tokens (SBT) bygger upp en människas digitala identitet – men det finns faror med idén.
Digital plånbok för din "själ" – identitet i blockkedja
Mia Jacobs
Uppdaterad: 27 maj 2022Publicerad: 27 maj 2022
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
En digital plånbok för en människas “själ”. Det är idén bakom STB, Soulbound Tokens. En digital identitet, med token för bitar av dig som tillsammans visar vem du är på Web3. En av författarna som beskriver DeSoc är Vitalik Buterin, medgrundare till Ethereum.
Digital “själ” i arkiv
Människor kan samla ett permanent arkiv av meriter och egenskaper, som lagras i en privat blockkedjeplånbok som kryptotillgångar. SBT kan inte säljas eller bytas bort.
“Föreställ dig en värld där de flesta deltagare har “Souls” som lagrar SBT som visar tillhörighet, medlemskap och referenser”, skriver författarna enligt Fortune. “En person kan till exempel ha en Soul som lagrar SBT som representerar utbildningsintyg, arbetslivshistoria, eller smakprov på texter och konst”.
Digital tillgång som inte kan handlas
Till skillnad från NFT (non-fungible token), som kan bytas eller säljas, är SBT gjorda för att inte handlas med. Det handlar alltså om en helt annan typ av digitala tillgångar. SBT visar en människas karaktär, inte hur mycket tillgångar han eller hon har.
En person får SBT från andra Souls i det decentraliserade samhället. Ett universitet kan utfärda ett SBT till studenter som tagit examen.
Verktyg för auktoritära stater?
Tyvärr finns det också faror med ett sådant system. Det liknar enligt Fortune Kinas idé om social kredit, som kan användas för att bestraffa människor som inte har “rätt” ideologiskt beteende. Eftersom SBT utfärdas till människor utan att de själva godkänner det är risken att det används utpekande – ett perfekt verktyg för auktoritära stater.
ANNONS
Peka ut måltavlor
Ett samhälle som byggs på SBT kan också indirekt stärka diskriminering, skriver författarna enligt Fortune. En SBT-databas skulle kunna användas för att “automatiskt peka ut utsatta sociala grupper eller till och med göra dem till måltavlor för cyber- eller fysiska attacker, genomdriva restriktiv migrationspolitik”.
Därför ska det finnas möjlighet för individer att “bränna” eller dölja sina SBT:s, och bara visa dem när det är nödvändigt, enligt Buterin och hans medförfattare.
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Mia Jacobs
Journalist på Dagens PS med lång erfarenhet från olika medier.
Mia Jacobs
Journalist på Dagens PS med lång erfarenhet från olika medier.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
