I Uppsala och Hudiksvall är en ny lösning för kraftvärme redan igång för att möta ökande elpriser. I Västerås kommer Mälarenergi att initiera den inom kort. Värmelager kan öka elproduktion och spara bränsle, skriver Ny Teknik.
Ny lösning för kraftvärmeverk ska öka elproduktion
Mest läst i kategorin
Samma värmeverk som producerar fjärrvärme till en stor mängd hushåll i Sverige kan lika gärna också producera el. Det finns också ett sätt att både effektivisera värmeproduktionen och öka i elproduktionen i kraftverken. Den lösningen kan börja vinna allt mer mark.
Det handlar om att fylla bergrum med uppvärmt vatten som kan komplettera produktionen i kraftvärmeverken och fungera som energilager.
Hur miljövänliga kraftvärmeverken egentligen är beror på vem man frågar. De drivs till 2 procent av fossila bränslen och till 97 procent av förnybar eller återvunnen råvara, skriver Ny Teknik. Den resterande procenten är torv. Problemet är att den återvunna råvaran är olika sorters avfall som kunde ha kommit till nytta på annat sätt än att eldas upp, menar kritikerna.
Elpriset och energikrisen drivkraft
Hur man än väljer att se det så har Europas energikris skapat panik och gjort Sverige till ett av Europas främsta exportländer när det kommer till el. Sedan en tid tillbaka går därför gamla, tidigare dödförklarade kraftvärmeverk för fullt. Det har också ökat intresset för att optimera lösningarna i de nygamla verken.
Ett tidigt lager för uppvärmt vatten byggdes utanför Uppsala för länge sedan och nyligen skapade man också ett varmvattenlager i Hudiksvall genom att sanera ett gammalt oljerum. Nu är Mälarenergi i Västerås igång med en sanering som kostar 100 miljoner kronor, men som på sikt ska ge 11 gigawattimmar mer el per år från deras kraftvärmeverk i en tid när elpriset går upp.
Värmelagret är vatten i stora mängder som förvaras i bergrum och fungerar som stora ”termosar”, skriver Ny Teknik.
“Termos” effektiviserar kraftverk
Tanken är att använda överskottsenergi när den finns och spara den så effektivt som möjligt. I det här fallet handlar det om överskottsvärme, som ska värma upp vatten i bergrummen när bostäderna i fjärrvärmenätet inte behöver mer.
Sedan kan värmen från ”termosen” i berggrunden tankas över till fjärrvärmenätet om det skulle bli särskilt kallt, vilket gör att man inte måste elda i fler pannor som tar lång tid på sig att värmas upp och orsakar onödiga koldioxidutsläpp. Något som i förlängningen kan ha en inverkan på elpriset.
Eftersom många kraftvärmeverk också producerar el genom att driva turbiner med vattenånga, så går det också bra att använda värmen från lagret när det behövs extra effekt.
Lina Enskog Broman, ansvarig för kraftvärme på branschorganisationen Energiföretagen, säger till Ny Teknik att hon tror att lösningen kommer att växa.
Läs också:
Regeringen: Ta bort skatt för avfallsförbränning
Energiministern om elbrist: “Första gången den risken finns”
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.