Hotet mot det gröna stålundret

”Stark efterfrågan”

Det är bilindustrin, vitvarubranschen och byggnadsindustrin som visar den starkaste efterfrågan på grönt stål, enligt Lina Håkansdotter, hållbarhetschef hos H2GS.

“Vi ser en stark kunddriven efterfrågan på vårt stål. Vi kommer att presentera flera nya affärer under de kommande veckorna”, säger hon.

H2GS miljötillstånd har dessutom perfekt tajming. EU skärper nu sina klimatmål och den uppstramningen innebär bland annat att antal utsläppsrätter inom EU ETS minskas med 43 procent till 2030.

Samtidigt halveras den fria tilldelningen av utsläppsrätter till den konkurrensutsatta industrin till år 2030 för att helt försvinna år 2034.

Dyrare utsläpp

Det betyder, enkelt uttryckt, att kostnaden för koldioxidutsläpp kommer att öka kraftigt vilket kommer att speeda upp omställningen – och öka efterfrågan på grönt stål.

Kostnaden för att släppa ut koldioxid kommer att öka kraftigt de kommande åren, vilket i sin tur ska ge företag incitament att ställa om sin produktion. Samtidigt ökar efterfrågan på det gröna stålet.

Det ökar samtidigt de svenska möjligheterna eftersom den europeiska stålindustrin i övrigt inte kommit lika långt.

”Har tappat”

”Den europeiska stålindustrin har tappat i konkurrenskraft under en lång tid nu och kapaciteten sjunker. Vi behöver längre tid för att klara den här omställningen,” konstaterade Geert Van Poelvoorde på ett seminarium branschorganisationen Eurofer ordnade nyligen.

Van Poelvoorde är ordförande för Eurofer och vd för stålföretaget Arcelor.

Situationen innebär en kraftig konkurrensfördel för de svenska gröna stålföretag som nu växer. Samtidigt finns ett stort hinder i form av elförsörjningen.

Ökar markant

Branschorganisationen SKGS har kommit fram till att industrins behov av el kommer att öka från 45 till 117 TWh per år under perioden 2023 till 2030.
Här står stål-och metallföretagen för den största ökningen från 7,5 till 40,6 TWh per år.

!Det handlar inte bara om mer elproduktion utan också om tilldelningen av effekt som nätägarna hanterar och förstärkningen av näten. Det kan helt klart bli en bromskloss”, menar Helén Axelsson på Jernkontoret.

Olika besked

H2GS uppger att man fått klartecken från Vattenfall och Svenska kraftnät för den näteffekt man efterfrågar. Det har däremot inte SSAB i Luleå som vill göra storsatsningen men inte fått besked när det gäller effektfrågan.

En annan fråga handlar om malmleveranser. H2GS vill producera cirka 2,5 miljoner ton stål om året 2025 och dubbla den volymen till år 2030.

Det kräver ökade leveranser från LKAB:s gruvor men där saknas kapacitet på malmbanan.

Behöver dubbelspår

”Innan vi bland annat har ett dubbelspår Boden-Luleå på plats, så kommer det inte finnas en robust transportinfrastruktur för någon aktör för de volymer det handlar om”, uppgav Niklas Johansson, direktör för kommunikation och klimat på LKAB, nyligen till Di.

Situationen kan tvinga H2GS att handla malm utanför Europa, säger Lina Håkansdotter.

“Vi ska börja producera grönt stål om två år och måste då ha tillgång till järnmalm. Det bästa för alla parter, inte minst planeten, är om vi kan köpa den malmen av LKAB. Jag tror också att det kommer att bli så, det finns ju inga reella hinder, men vi för också diskussioner med andra potentiella järnmalmsleverantörer utanför Europa”, säger hon.

Vill du läsa de senaste nyheterna om ekonomi och företag? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.

Relaterade artiklar: 

En billig och effektiv lösning mot klimatförändringarna