Kan en flod vara en vattendelare? Definitivt och både bokstavligt och bildlikt. Floden Meuse är det utan tvivel när EU idag nu röstar om den lag om naturrestaurering som är lika hyllad som kritiserad.
Hård strid om klimatet i EU idag
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 12 juli 2023Publicerad: 12 juli 2023
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Floden Meuse, som slingrar sig från Frankrike mot Nederländerna, har blivit en symbol för striden kring EU:s gröna deal.
Det handlar ur en utgångspunkt om hur man kan återställa naturen och ändå öka ekonomisk tillväxt – men enligt motståndarna om hur man hotar livsmedelsförsörjningen.
Nått 80 procent
Projektet kring att återställa en 60 kilometer lång sträcka av Meuse till sitt naturliga tillstånd är en del i en 30-årig plan.
Projektet har uppnått 80 procent av målet genom att förvilda cirka 2 000 hektar, skriver Bloomberg.
Flodrestaureringsprojektet ses som en modell för vad EU:s gröna deal vill uppnå, bland annat via den nya, kontroversiella lagen kring naturrestaurering.
Lagens mål är att återställa minst 20 procent av land och hav till sitt ursprungliga tillstånd.
ANNONS
Senaste nytt
Hård konfrontation
EU ska nu rösta om denna lag och det kommer att bli en hård konfrontation.
European People’s Party, den största fraktionen i parlamentet, är motståndare till lagen och säger att den hotar livsmedelsförsörjningen och kan späda på inflationen.
ANNONS
Anhängarna av lagen säger att klimatnödläget redan gör lagen nödvändig.
Samtidigt finns en rädsla för att EU, med val nästa år, omintetgöra centrala delar av dess Green Deal via konflikten kring naturåterställning.
Det skulle sabotera arbetet på ett område där EU hittills ändå legat i framkant, menar man.
Motstånd från bönder
Nu har lagen börjat få motstånd från europeiska bönder och i ett EU där hälften av arealen är jordbruksmark är det centralt.
Lagens motståndare menar att hårdare konkurrens om mark gör det omöjligt att genomföra vad EU-kommissionen vill.
Det är inte heller klart vilka nya pengar EU kan ge för att betala jordbrukare för deras förlorade jordbruksmark i den nya lagen, påpekar de.
En hektar jordbruksmark i Flandern kostar mer än 60 000 euro, cirka 70 000 kronor, och cirka 170 000 hektar skulle gå förlorade vid en fullskalig naturrestaurering, enligt Lode Ceyssens, ordförande för den regionala jordbrukslobbyn Boerenbond.
”Var är pengarna?”
ANNONS
“Denna naturåterställningslag kommer att orsaka en ännu större kris i Flandern”, sa Ceyssens.
“EU har inte beräknat vilka konsekvenserna kommer att bli och de har inte tillhandahållit pengarna.”
Miljöaktivister, inklusive Världsnaturfonden WWF, betecknar jordbrukslobbyisternas och högerpolitikernas argument som ”myter” och ”skrämselpropaganda”.
EU-kommissionen har försökt försäkra bönderna att de nya reglerna kommer att hjälpa dem att bättre anpassa sig till klimatförändringarna.
Stort symbolvärde
Om lagförslaget avvisas av parlamentet är det den första gröna deal-lagstiftningen som riskerar att skrotas helt.
Det signalerar i sin tur stora utmaningar när det gäller att få igenom övriga regelverk som EU-kommissionen menar är nödvändiga för att uppfylla unionens klimatmål.
Om lagen istället går igenom ses det som en ”game changer” för klimatpolitiken i en tid när värmerekorden fyller nyhetssändningarna. Det är alltså mycket som anses stå på spel när EU-parlamentet nu ska trycka på voteringsknapparna.
Läs även: Jobbig klimatsiffra: Sverige i botten i EU (Dagens PS)
ANNONS
Läs även: EU:s höga ambition: Sänka utsläppen med 95 procent (Dagens PS)
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
