Stora delar av Grönland var isfritt för ungefär 400 000 år sedan, då var havsnivån cirka 6 till 12 meter över dagens och land som nu är hem för hundratals miljoner människor låg under vatten.
Forskning om Grönland varnar för framtida problem
Mest läst i kategorin
Forskare har känt till att Grönlands inlandsis försvann någon gång under de senaste miljoner åren, men de har inte vetat när det var, det rapporterar Fortune.
Lång period utan is
I en ny studie har forskare nu, med hjälp av frusen jord som extraherades 1966 från under nästan en mils tjock is, kunnat bestämma när Grönland senast var isfritt.
För cirka 416 000 år sedan var Grönland i stort sett isfritt och det varade i hela 14 000 år. Då täcktes södra Grönland av granskog och på öns nordvästra högland sträckte sig en snårig tundra.
På den tiden genomgick Jorden och de tidiga människorna en av de längsta interglacialtiderna sedan inlandsisar först täckt de högre breddgraderna för 2,5 miljoner år sedan.
Längden, omfattningen och effekterna av den naturliga uppvärmningen kan hjälpa oss att förstå den planet som den moderna människan nu skapar för framtiden.
Senaste nytt
Hittade fossila växter
Efter att den frusna jorden, som togs upp 1966, analyserade några få forskare den för att förstå berggrunden under inlandsisen och hur jordens klimat hade förändrats, men på 1990-talet hade jordkärnan försvunnit.
Några danska forskare hottade den för flera år sedan i en frys i Köpenhamn och bildade ett internationellt forskarteam för att analysera det unika klimatarkivet.
De hittade fossila växter i det översta provet, något som bevisade att området någon gång varit isfritt.
I dag täcks nordvästra Grönland av is som är nästan en mil tjock och nu vet vi att den försvann under den förlängda naturliga värmeperioden för mellan 4 270 000 och 4 204 000 år sedan.
Analyserade jorden i provet
För att avgöra när inlandsisen smälte användes en teknik kallad luminescensdatering. Mineraler ackumulerar med tiden energi som radioaktiva element, sönderfaller och frigör strålning.
Ju längre tid ett sediment varit begravt, desto mer strålning ackumuleras som fångade elektroner. Små energibitar som frigörs som ljus från dessa mineraler mäts i labbet.
Signalen används för att beräkna hur länge kornen varit begravda eftersom den fångade energin skulle ha frigjorts av de senaste exponeringen för solljus.
Med sällsynta radioaktiva isotoper av aluminium och beryllium daterades provets sista tid nära ytan. Isotoperna bildas när kosmiska strålar från soslystemet slår i klipporna på Jorden.
Isotoperna har olika halveringstid och när de begravs sönderfaller de i olika takt. Genom att mäta olika isotoper i samma prov kunde forskarna fastställa att landytan varit exponerad i mindre än 14 000 år.
En varning till oss
Den uråldriga jorden under Grönlands inlandsis varnar för problem i framtiden. I dag innehåller vår atmosfär 1,5 gånger mer än den gjorde under interglacialtiden för 400 000 år sedan.
Koncentrationen av koldioxid i atmosfären har stigit varje år och när det finns för mycket i atmosfären höjs den globala temperaturen.
Utsläppen av växthusgaser har ökat under det senaste decenniet och juli 2023 hade den varmaste veckan någonsin, det är sådan värme som smälter inlandsisar.
Förlusten av is värmer upp planeten ännu mer när blottlagd mörk sten suger upp solljus istället för att reflektera bort den som is gör.
Det tar lång tid för koldioxid att flytta in i växter och jordar så även om alla slutade elda med fossila bränslen nu skulle atmosfärens koldioxidnivå fortsätta vara förhöjd i tiotusentals år.
Vi håller på att skapa förutsättningar för en mycket lång period av värme, precis som för 400 000 år sedan.
Vill du läsa de senaste nyheterna om ekonomi och Life Science? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.
Läs mer: Halvvägs mot nästan två meters höjning av havsnivån Dagens PS
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.