Haven är en stor koldioxidsänka som kompenserar för mänsklighetens utsläpp. Den som vill betala klimatkompensation borde satsa främst på program som bevarar och hjälper dess ekosystem. Det menar två marinbiologer.
Experter: Bäst klimatkompensation i havet
Mest läst i kategorin
Havet utgör 70 procent av jordens yta och vad som pågår där är avgörande för hur det går med klimatförändringarna.
Därför borde program för koldioxidkompensation rikta in sig på att skapa ett hälsosamt ekosystem där. Det man då säljer kallas för ”blått kol”, kol som binds av marina ekosystem under tusentals år.
Det skriver marinbiologerna, naturvårdarna och fotograferna Cristina Mittermeier och Paul Nicklen i en debattartikel på CNN.
De menar att havet inte bara bör beskrivas som klimatförändringarnas offer, utan också som en del av problemets lösning.
Havet – världens största koldioxidsänka
Utan haven hade klimatförändringarna eskalerat mycket snabbare än vad de nu gör. De stora vattenmassorna och livet i dem absorberar 93 procent av den överskottsvärme som vi har på grund av växthuseffekten. Det fångar också upp en fjärdedel av koldioxiden.
Ängar av sjögräs och skogar av kelp är exempel på ekosystem som binder kol samtidigt som de ger skydd åt mängder av havslevande arter.
På 92 000 kvadratkilometer kan en enskild äng av sjögräs fånga upp 3 procent av all global koldioxid som binds av havet. Det tillhör de ekosystemtjänster som naturen gör helt av sig själv. Totalt binds 16 gånger mer kol i haven än av organismer på land.
Kräver åtgärder – klimatkompensation lämplig
Men havet kan bara fortsätta utföra sådana tjänster om livet i ekosystemen är i balans.
I och med klimatförändringarna blir det i stället surt och varmare än vanligt, men än så länge består förmågan att absorbera koldioxid.
Exempel på hur utsläppskrediter – eller klimatkompensation – kan göra nytta, är projekt som skyddar och återställer ekosystem som annars går förlorade.
Jorden behöver stora reservat där fiske och utvinningsverksamhet är förbjudet. Rekommendationen från forskningen är att skydda minst 30 procent av haven till 2030.
Dessutom behöver vi återställa mangroveträsk och korallrev.
Blått kol blir handelsvara
Det är här blå koldioxidkrediter – alltså klimatkompensation – kommer in i bilden. Länder som har blått kol kan då sälja krediter i utbyte mot att skydda och bevara ekosystemen, menar naturvårdarna.
Den globala efterfrågan på just koldioxidkrediter väntas gå upp framöver, vilket kan göra ”blått kol” eftertraktat.
Läs också:
Stockholmsbolag granskar din klimatkompensation