Panamakanalens framtid är hotad. Nu presenteras räkningen för att rädda leden.
Vattenkris hotar Panamakanalen – tiden knapp
Mest läst i kategorin
Det är en kombination av klimatförändringar och infrastruktur som hotar Panamakanalen.
Vattenvägen, som hanterar global handel till ett värde av motsvarande 2 750 miljarder svenska kronor, förlamas av den torka som råder.
Panama Canal Authority överväger lösningar som en konstgjord sjö, liksom molnsådd för att öka nederbörden.
Problemet är att båda åtgärderna tar år att genomföra – om de ens är möjliga.
Kraftigt begränsad
Vattennivåerna i Panamakanalen är nu 1,8 meter under de normala, och begränsar kraftigt antalet fartyg som får passera.
För de speditörer som normalt nyttjar kanalen handlar det nu om att betala enorma belopp för att smita före kön genom kanalen, eller att ta längre och dyrare rutter runt Afrika eller Latinamerika.
Tar dyra omvägar
Vissa speditörer betalar miljontals dollar för att hoppa över den växande kön, medan andra tar längre och dyrare rutter runt Afrika eller Latinamerika.
Normalt hanterar Panamakanalen ungefär 3 procent av den globala handelsvolymen till sjöss och 46 procent av kontainrarna som går från nordöstra Asien till USA:s östkust.
Kanalen är Panamas största inkomstkälla och gav landet motsvarande nästan 44 miljarder kronor under 2022.
”Kan öka i maj”
Nu släpps endast 24 fartyg per dag igenom kanalen och för att kunna hålla ens den nivån kommer man att släppa ut vatten från sjön Alajuela, som används som sekundär reservoar.
Om regnet kommer i hyfsad mängd i maj kan det bli aktuellt att börja öka trafiken, säger Erick Córdoba, chef för vattenavdelningen vid kanalmyndigheten, till Bloomberg.
Det är ändå tillfälliga lösningar.
På sikt gör den kroniska vattenbristen att man behöver dämma upp floden Indio och sedan borra en tunnel genom ett berg, för att den vägen leda sötvatten 8 kilometer in i sjön Gatún, som är kanalens huvudreservoar.
Dyrt och tar tid
Det är ett projekt som kommer att kosta motsvarande drygt 20 miljarder svenska kronor, enligt Córdoba som säger att det dessutom kommer att ta minst sex år att genomföra projektet.
Nu testar man även molnsådd, att implantera stora saltpartiklar i moln för att öka den kondens som skapar regn.
Samtidigt möter kanalmyndigheten frustration från de som nyttjar kanalen, för att man inte agerar snabbare för att höja vattennivåerna.
”Torraste någonsin”
2023 var det torraste året någonsin på Barro Colorado Island i Lake Gatún, enligt Steve Paton vid Smithsonian Tropical Research Institute.
Den globala uppvärmningen intensifierar väderfenomenet El Niño, vilket har fört torra förhållanden till Panama och väntas pågå åtminstone till mars på norra halvklotet.
Sjön Gatún dräneras snabbare under svåra torrperioder, och stigande temperaturer påskyndar avdunstningen.
Svaga vindar gör även att regnmoln inte når hela vägen till Gatún. Många dagar ösregnar det i Panama City medan sjön bara får några droppar.
Tillbaka där det började
När Panamakanalen togs i drift år 1914 utgjorde den ett attraktivt alternativ till Suezkanalen, Godahoppsudden och Magellansundet.
Nu har historien gått varvet runt – och speditörer återvänder till alla tre alternativen för att undvika flaskhalsen Panama.
Läs även:
Kaoset fortsätter i Panamakanalen – Dagens PS
Åk före i Panamakanalen – så här mycket kostar det – Dagens PS
Stopp i Panamakanalen – 154 fartyg i kön – Dagens PS
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Dagens PS är en del av RLVNC (Relevance Communication Nordic AB) – Noterat på Nordic SME sedan 2017. RLVNC är ett svenskt newstech-bolag som, med hjälp av en datadriven teknikplattform, erbjuder kostnadsfria och kvalitativa nyheter, främst inom ekonomi, näringsliv och börs.