Större risker, osäkrare marknader och skulder som skenar. Sedan finanskrisen har hoten mot finanssystemet inte blivit färre – tvärtom.
Varningsklockorna ringer – hela finansiella systemet hotas
Simon Kronö
Uppdaterad: 16 apr. 2024Publicerad: 16 apr. 2024
ANNONS
Mest läst i kategorin
Det globala finansiella systemet är betydligt skakigare än vad många inser.
Efter finanskrisen 2008 har försök gjorts för att minska riskerna inom systemet.
Istället har en rad nya instabiliteter vuxit fram, skriver Financial Times.
Läs mer: Varnar Fed: Ni slår ekonomin i spillror. Dagens PS
Vilken risk?
I mars förra året kollapsade Silicon Valley Bank på grund av dålig riskhantering mot ränteuppgångar.
Fem dagar senare akutsåldes anrika Credit Suisse till rivalen UBS.
Enligt BIS-chefen Agustín Carstens föranleddes detta av “dåliga affärsmodeller, bedrövligt otillräcklig riskhantering och bristfällig styrning”.
Vem blir näst på tur att falla?
ANNONS
Missa inte: Kinas börser faller trots tillväxt-skräll. Dagens PS
ANNONS
Senaste nytt
Ökad volatilitet
Amerikanska marknaden för statsobligationer har historiskt sett betraktats som den finansiellt säkraste.
Men även här har marken börjat gunga, delvis på grund av storbankernas minskade förmåga att agera som marknadsgaranter.
Detta härstammar i sin tur ironiskt nog från ovan nämnda regleringar efter finanskrisen.
Riskfyllda handelsstrategier från hedgefonder, vilket involverar stora lån, utgör också ett ständigt destabiliserande hot.
Läs mer: FI varnar: Fyra skäl att rata krypto. Dagens PS
Finanssektorns skuggsida
Mindre transparenta och reglerade aktörer som privatmarknader och skuggbanker har vunnit allt större mark i det globala finanssystemet.
ANNONS
Deras totala andel tillgångar har sedan finanskrisen nästan fördubblats till 47 procent.
Det ligger en bra bit över de knappt 40 procent som traditionella banker innehar.
Ingen kan därför vara helt säker på vilka hot som döljer sig i detta finansiella vilda västern.
Missa inte: Det oroar Wall Street-bankens vd mest. Dagens PS
Skulderna bara ökar
Allt fler utvecklade länder har blivit ännu mer beroende av skulder för att driva ekonomisk tillväxt, särskilt USA och Storbritannien.
Sedan 1950-talet har 39 länder gått från att ha skulder på 110 procent av BNP till hisnande 278 procent av BNP år 2022.
I samma takt som skuldbördan ökar, ökar beroendet av nya skulder för att stimulera efterfrågan.
Finanssystemet blir därför allt mer känsligt för chocker, vilket i sin tur kräver ständiga ingripanden från centralbanker för att upprätthålla stabiliteten.
ANNONS
Förvissningen om att bankerna kommer att rädda en driver också på ett ökat risktagande – allt i en ond cirkel.
USA får kalla handen när Europa lockar investerarna
USA behöver snarast möjligt kränga några hundra miljarder dollar i statsobligationer. Synd att intresset är så svalt just nu – här får du veta varför.
ANNONS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Simon Kronö
Rutinerad journalist och redaktör som bevakar ämnesområden som företag och privatekonomi, men även världen.
Simon Kronö
Rutinerad journalist och redaktör som bevakar ämnesområden som företag och privatekonomi, men även världen.
ANNONS
Dagens PS - en del av newstechbolaget RLVNC
Dagens PS är en del av RLVNC (Relevance Communication Nordic AB) – Noterat på Nordic SME sedan 2017. RLVNC är ett svenskt newstech-bolag som, med hjälp av en datadriven teknikplattform, erbjuder kostnadsfria och kvalitativa nyheter, främst inom ekonomi, näringsliv och börs.
Läs mer här
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
