Fler och fler länder vill att mer av handeln ska ske i andra valutor än den amerikanska dollarn – men än så länge är dollarn global kung.
Vill minska beroendet – men dollarn fortfarande kung
Mest läst i kategorin
Den amerikanska dollarn dominerar i globala valutareserver men dess andel av centralbankernas valutareserver har sjunkit rejält.
Samtidigt vill fler och fler länder – från Brasilien till länder i Sydostasien – att mer av handeln ska ske i andra valutor, skriver CNBC.
Den amerikanska dollarn har varit global kung i handeln i decennier. Det har den varit inte bara i kraft av att USA är världens största ekonomi utan även därför att oljan, liksom de flesta råvaror, är prissatta och handlas i amerikanska dollar.
Har reagerat
Men efter Feds aggressiva räntehöjningar för att slå ned den amerikanska inflationen, har många centralbanker världen över reagerat genom att höja räntorna och slå vakt om sina egna valutor och minskat innehavet av dollar.
Det här är, samtidigt, en del av en långvarig trend. 1999 stod den amerikanska dollarna för mer än 70 procent av centralbankernas valutareserver, enligt IMF.
Fjärde kvartalet 2022 var den andelen 58,36 procent.
Sjunkande andel
För att vara tydlig, förblir den amerikanska dollarn dominerande i globala valutareserver även om dess andel av centralbankernas valutareserver har sjunkit från mer än 70 procent 1999, visar IMF-data.
För att jämföra stod euron då för 20,5 procent av de globala valutareserverna och den kinesiska yuanen för endast 2,7 procent.
Kina är sammantaget en av de mest aktiva aktörerna i denna omställning och är det i kraft av att vara världens näst största ekonomi.
Kina störst
CNBC har gjort en analys av IMF:s data för 2022 och enligt den är Kina nu den största handelspartnern till 61 länder om man kombinerar både import och export.
I jämförelse är USA den största handelspartnern till 30 länder.
“När Kinas ekonomiska makt fortsätter att öka, betyder det att det kommer att utöva mer inflytande i globala finansinstitutioner och handel etc,” säger Cedric Chehab från Fitch Solutions till CNBC.
Kina har minskat
Kina har stadigt minskat sina innehav av amerikanska statspapper.
Fastlands-Kina hade nästan 849 miljarder dollar i amerikanska statskassor i februari i år, visade de senaste uppgifterna från det amerikanska finansdepartementet, vilket är den lägsta nivån på tolv år.
Det är på en lägsta nivå på 12 år, enligt historiska data.
Kina är inte ensamt om att försöka vända sig från den amerikanska dollarn.
Brasiliens president Lula gjorde ett statsbesök i Peking i april där han enligt uppgift krävde minskat beroende av den amerikanska dollarn för global handel.
Asiatisk valutafond
Malaysisas premiärminister Anwar Ibrahim har föreslagit en “asiatisk valutafond” för att minska beroendet av den amerikanska dollarn.
Vid Aseans möte för finansministrar och centralbanker i Indonesien i mars diskuterade deltagarna även idén om att minska beroendet av dollarn, den japanska yenen och euron för att “övergå till uppgörelser i lokala valutor”.
I början av april rapporterade indiska medier brett att utrikesministeriet (MEA) hade meddelat att Indien och Malaysia började överföra sin handel till den indiska rupien.
Analytiker ser en förändrad global ekonomisk dynamik som drivkraft för den så kallade de-dollariseringstrenden och menar att den kan gynna lokala ekonomier på flera sätt.
Mest tillväxt
Samtidigt uppmuntrar tillväxten av icke-amerikanska ekonomiska block också dessa ekonomier att driva på för en bredare användning av sina valutor.
IMF uppskattar att Asien kan bidra med mer än 70 procent av den globala tillväxten i år.
Tillväxten i USA är inte längre vad det handlar om. Det finns ett helt icke-amerikanskt block som växer, säger Mark Tinker från Toscafund Hongkong.
“Jag tror att det kommer att bli en återinternationalisering av flöden.”
Kriget orsak
Mark Tinkler menar att det som påskyndade kraven på de-dollarisering var USA:s beslut att frysa Rysslands valutareserver efter att Moskva invaderade Ukraina i februari 2022.
Yuanen har enligt uppgift ersatt den amerikanska dollarn som den mest omsatta valutan i Ryssland, enligt Bloomberg.
Hittills har USA och dess västliga allierade frusit mer än 300 miljarder dollar av Rysslands valutareserver och slagit flera sanktioner mot Moskva och landets oligarker.
“Nu upptäcker du att om du inte håller med USA:s utrikespolitik riskerar du att få dem konfiskerade eller frysta. Du måste ha en annan plats att placera dessa tillgångar på, sade Tinker.
Fritt fram
I Mellanöstern sägs den stora oljeexportören Saudiarabien ha signalerat att det är öppet för handel med andra valutor än dollarn.
Samtidigt menar att den amerikanska dollarn inte riskerar att bli avsatt från kungatron inom överskådlig tid och att det är en långsam process – främst av skälet att det inte finns några alternativ just nu.
“Euro är något ofullkomlig finanspolitisk och monetär union, den japanska yenen, som är en annan reservvaluta, har alla möjliga strukturella utmaningar när det gäller den höga skuldbelastningen”, säger Cedric Chehab till CNBC.
Räcker inte
Han menar att även den kinesiska yuanen kommer till korta.
“Om du ser på yuanreserverna som en andel av totala reserver, är det bara cirka 2,5 procent av de totala reserverna, och Kina har fortfarande restriktioner för bytesbalansen,” säger Chehab.
Läs även: Krossa dollarn? Glöm det, Putin och Jinping
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Dagens PS är en del av RLVNC (Relevance Communication Nordic AB) – Noterat på Nordic SME sedan 2017. RLVNC är ett svenskt newstech-bolag som, med hjälp av en datadriven teknikplattform, erbjuder kostnadsfria och kvalitativa nyheter, främst inom ekonomi, näringsliv och börs.