Kontanter används mer sällan i Sverige liksom i andra europeiska länder. I Spanien kan vissa sedlar och mynt sluta cirkulera helt.
Spanien rensar: Här är euron som kan försvinna


Att prassla med sedlar och skramla med mynt hör fortfarande vardagen till för en hel del spanjorer. På marknader, bland pensionärer eller i mindre butiker är kontanterna fortfarande i omlopp.
Men den digitala verkligheten knackar allt hårdare på dörren. Nu kan flera valörer i eurozonen vara på väg att försvinna för gott.
500-sedeln: I praktiken oanvändbar
Sedan 2016 trycks inga nya €500-sedlar längre.
Anledningen är kopplingen till skatteflykt och organiserad brottslighet. Den lila sedeln är fortfarande giltig som betalmedel, men blir allt svårare att använda.
Många butiker tar helt enkelt inte emot den längre.
Läs även: Störst stöd sedan finanskrisen: Så många säger ja till euron. Dagens PS
Senaste nytt
Mynten som ingen vill ha
1- och 2-centmynten har redan försvunnit i flera EU-länder, däribland Belgien, Finland och Irland. I dessa länder avrundas kontantköp istället till närmaste fem cent.
Nu funderar även Spanien – tillsammans med bland annat Frankrike, Portugal och Österrike – på att göra samma sak.
Förslaget ligger redan på bordet och diskuteras med Europeiska centralbanken (ECB). Inget är beslutat än, men mycket pekar på att de små kopparmynten sjunger på sista versen.
Det beror bland annat på att mynten är dyra att tillverka i förhållande till sitt värde – och de används knappt i praktiken. Många hamnar istället i glasburkar hemma och kommer aldrig tillbaka i omlopp.
Vad händer med kontanterna?
Det här är förvisso inget isolerat fenomen. Kontanter tappar mark över hela Europa.
I Sverige har uttaget av kontanter minskat med i genomsnitt tio procent per år.
Under andra halvåret 2024 tog svenskarna ut i genomsnitt 396 kronor per person och månad. Det är en minskning med sju procent jämfört med hösten 2023, visar en undersökning från Bankomat.
Förespråkarna menar att det kan minska penningtvätt och ekonomisk brottslighet. Men det finns motstånd.
Utanförskap och sårbarhet
Bland annat innebär det kontantlösa samhället att en växande grupp riskerar att hamna utanför samhället.
”När kontanter inte kan användas innebär det att människor som inte har tillgång till digitala betalverktyg stängs ute”, sa Björn Eriksson, ledare av kontantupproret, i fjol.
Men det handlar inte bara om inkludering – utan också om vad som händer när det digitala slutar fungera – och vi står utan alternativ.
Läs också: Semestern är räddad – billigaste euron sen 2022. Dagens PS

Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.

Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.

TO3 tillgänglig för teckning