Nu tror strateger på "renässans" för Turkiet och liran

Turkiets ekonomi och den turkiska valutan lira har varit ett riktigt sorgebarn de senaste decennierna. Den 26 september 2006 kostade en turkisk lira 5 kronor och 41 öre, i skrivande stund kostar en lira 33 öre.

När president Recep Tayyip Erdoğan blev omvald i maj förra året rasade liran hejdlöst. Presidenten hade tydliggjort sin linje om att ränta är ondska och sparkat centralbankschefer som ville höja räntan för att få kontroll över den rusande inflationen, som var nära 40 procent.

“En Erdogan-vinst ger ingen tröst för någon utländsk investerare. Med mycket hög inflation, mycket låga räntor och inga nettoreserver kan en smärtsam kris som påverkar alla tillgångar vara på väg”, säger Hasnain Malik, strateg på Tellimer i Dubai till Bloomberg då.

Politiken har svängt 180 grader

Turkiet har inte fått kontroll om inflationen, den är nu på 70 procent. Liran har också fortsatt att falla.

Däremot har Erdoğan slutat med sin experimentella ekonomiska politik, och tillsatt kompetenta personer att styra finansministeriet och centralbanken. Sverige har släppts in i Nato och bråket med de allierade i väst ser ut att vara över för den här gången. Styrräntan har höjts kraftigt och är nu 50 procent. Den turkiska börsen rusar. Investerarna har blivit lovade en mer ortodox syn på ekonomi, och har återvänt som ett resultat.

Bank of America tror nu att den turkiska liran är det bästa investeringen på valutamarknaden i Mellanöstern, Afrika och Östeuropa och tror på 10 procent avkastning med en så kallad “carry trade”-strategi, vilket innebär att låna i amerikanska dollar och investera i turkiska lira.

De senaste sex månaderna har avkastningen varit 13 procent med en sådan strategi.

De förutspår också att vändningen för Turkiet infinner sig nu i sommar, med en boost från turismintäkterna.