Faran med centralbanker och digitala valutor

Centralbanker kan ge ut valutan obehindrat

Centralbankernas CBDC:er har just den möjligheten, vilket som bekant även traditionella valutor har redan i dag.  Något centralbankerna i stor omfattning utnyttjar sedan några år tillbaka .

Vad går detta ut på? – kontroll så klart. Motiven som anförs är bland annat terroristbekämpning, försvåra skattefusk, bekämpa brottslighet och andra lovvärda företeelser.

Syftet är kontroll

Vad som inte nämns så ofta är att möjligheterna till extrem kontroll skapas med CBDC. Inte endast för diktaturer och mer eller mindre totalitära stater utan för alla som inför CBDC.

Det finns anledning att vara orolig för denna utveckling.

Ett exempel på myndigheternas kontroll

Ta Kanada i höstas då lastbilschaufförer blockerade gränsövergångar till USA och andra knutpunkter. De protesterade mot obligatorisk vaccinering.

Den kanadensiska regeringen ansåg att de bröt mot lag genom sina blockader och frös hundratals chaufförers bankkonton genom att identifiera personer via registreringsskyltarna.

En observation är att en regering kan anse en demonstration som olaglig. Även om det är en demokratisk rättighet.

Att strypta tillgång till en individs kapital är effektivt

Att förhindra åtkomst till en individs pengar kan försätta denna i en mycket svår situation. I det kanadensiska fallet fick åtgärden en stark effekt och demonstrationerna upphörde.

Utan att veta gissar jag att listor på chaufförer upprättades och som sändes ut till bankerna, vilka agerade på regeringens order.

Bankerna får ännu större makt

Tänk nu om det funnits CBDC så hade centralbanken kunnat göra detta helt själv på instruktion från en regering. Om regeringen anser något olagligt eller olämpligt, har man ett verktyg att kontrollera medborgarnas beteende.

Den här formen av mikrostyrning öppnar för en större godtycklighet, som kan missbrukas.

Ett exempel kan vara att man använder/köper för mycket bensin eller överstiger någon gräns som satts per månad. Eller att lägga ”för mycket pengar” något man anser vara olämpligt som t ex godis, dataspel, mm . Ja, ni fattar.

Risk för mikrostyrning av medborgarna

Med CBDC:er kommer en hel ekonomi vara helt integrerad och möjligheterna att styra och kontrollera medborgarna är frestande genom mikrostyrning.

Även ur ett penningpolitiskt perspektiv kan en centralbank öka eller minska tillgodohavandet på bankkonton.

Det behöver inte ens röra sig om införsel av skatt, man kan tänka sig att centralbanken tar det som behövs från den man anser kan/bör betala av vilket skäl som helst.

Till exempel de som får ”för mycket” från t ex PPM kan brandskattas till att hjälpa de som får relativt sett lite från PPM.

Är det att överdriva?

Är inte detta lite väl paranoida tankar? I historien finns det många sådana exempel. Men CBDC:er gör att detta förenklar denna typen av agerande, och det går att öka precisionen.

Ett sådan exempel är engångsskatten på försäkringbolagen på 1980-talet i Sverige. Försäkringsbolagen hade inte brutit några lagar eller begått några oegentligheter.

Godtycklig skatt

Sittande socialdemokratisk regering tyckte att de gjort ”för stora” vinster och så ålades de att betala extra skatt – helt godtyckligt.

Att det gick då berodde på att det var relativt få stora aktörer som var lätta att identifiera. Med CBDC behöver inte ens den enskilde identifieras utan endast rörelser på ett bankkonto.

Med ett tangentbord framför sig med oändliga möjligheter för styrning och konfiskation är sannolikheten för ökad kontroll betydligt högre än om vi har decentraliserade pengar – kontanter.

Besluten sker ovanför medborgarnas huvud

Hela denna utveckling sker utan någon som helst debatt och det sker i stort sett hos alla västländers centralbanker, den så kallade BIS-kretsen.

I Kina har man sedan tio år tillbaka Social scores, om än på regional- och stadsnivå där allt möjligt tas med för att bedöma en persons social score.

On-line-aktiviteter, böter, domar, betalningsförseningar, ägna för mycket tid åt videospel, röka i förbudszoner, betalningar mm ger avdrag på en persons score.

Kinesiska centralbanken driftar Social score

Har man för låg Credit score kan följden bli att man t ex inte kan låna pengar, åka utomlands, inte köpa bil.

Gissa vem som ska drifta nationella Social score?  Jo det är den kinesiska centralbanken – PBOC.

Har PBOC dessutom tillgång till CBDC blir det ett oerhört kraftfullt verktyg tillsammans med Social score.

Och den svarta ekonomin?

Avslutningsvis undrar man hur den svarta ekonomin löser detta? Kriminaliteten försvinner ju inte för att CBDC införs. Som Stefan Ingves sade apropå ämnet att en del fysisk valuta bör nog finnas i händelse av datahaverier och annat.

Frågan är då vart du går för att lösa in den fysiska valutan mot varor/tjänster, eller är det bara centralbanken som tillåts göra det?

Sannolikt så, då detaljhandeln inte kommer att kunna ta emot fysisk valuta kommer den effektivt att försvinna.

Relaterade artiklar:

Se upp – Riksbanken kan ha satt räntemarknaden ur spel. Dagens PS