Kristin Magnusson Bernard, vd för Första Ap-fondens, tycker inte att den svaga kronan ska ses som ett tecken på att Sverige har problem.
Den svaga kronan är inte ett betyg
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 08 mars 2024Publicerad: 08 mars 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Första Ap-fonden förvaltar 454,4 miljarder kronor i en global portfölj, valutafrågor är därmed en viktig del i fondens beslutsunderlag, skriver Svenska Dagbladet.
Nyansera debatten
Kristin Magnusson Bernard skulle vilja ha en mer nyanserad debatt om den svenska kronans försvagning.
Hon menar att kronans utveckling väldigt ofta beror på saker som händer någon annanstans och utanför vårt lands kontroll.
Det kan vara sådant som USA:s centralbanks agerande, priset på europeiska statspapper eller den generella riskapriten. Hon tror inte på anledningar som ligger utanför de strikt marknadsmässiga.
“Jag har aldrig stött på en valutainvesterare som lägger in riskpremier för exempelvis vår lokala kriminalitet eller bekymmer i Natoprocessen. Däremot kan det uppstå ganska förvirrade diskussioner”, säger hon till SvD.
ANNONS
Senaste nytt
Inte ett betyg
Hon tycker också att det finns, vad hon kallar, känslomässiga övertoner, i diskussionen om kronan och säger att hon inte ser kronan som ett pris på AB Sverige.
“Överhuvudtaget ser jag inte en valutas pris som ett betyg på landets ekonomiska politik, attraktivitet för utländska investerare eller något sådant”, säger hon till SvD.
ANNONS
Kristin Magnusson Bernard ser gärna mer diskussioner om hur förändringar i valutors värde påverkar olika delar av samhället, en del tjänar på den svaga kronan och andra förlorar på den.
Människor och organisationer med tillgångar utomlands gynnas av en försvagad krona och svenskar ligger enligt henne i topp i världen när det gäller sparande i utländska tillgångar.
Euron
Christer Gardell, fondbolaget Cevians vd och grundare, har sagt att svenskarna har förlorat upp emot 13 000 miljarder kronor på att stå utanför euron
Han jämförde den svenska kronan med den danska, som är peggad, eller låst, mot euron och har ökat kraftigt i värde jämfört med den svenska.
Det argumentet håller inte Kristin Magnusson Bernard helt med om och menar att annat också spelar in, som inflationsutvecklingen i respektive land och var du har ditt sparande.
År 2003 röstade hon nej till euron i folkomröstningen om euromedlemskap, hon är dock inte säker på att hon skulle rösta nej igen, om det skulle bli en ny folkomröstning.
Läs mer: Gardell: Svenskarna har förlorat 13 000 miljarder Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
Annika Hjerpe
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
