Unga den nya målgruppen för ekonomiska bedrägerier

Unga har enklare att fastna

Unga har lättare att fastna för snabba belöningar än sådant som ger belöning på längre sikt och därför blir stora löften om avkastning extra lockande för en ung person.

En tonårings hjärna är fortfarande i sin utvecklingsprocess och pannloben som styr impulskontroll och planering mognar sist. Detta gör att unga har svårare att motstå lockelsen av snabba belöningar.

Att lova snabb och skyhög avkastning till unga som dessa influensers gör är alltså som att trycka på en aktiveringsknapp i den del av hjärnan som triggar belöningssystemet.

Traditionellt sparande framstår som tråkigt

Den långsammare och ofta mer mödosamma processen att bygga upp ekonomisk säkerhet genom traditionella metoder och sparandeformer låter i jämförelse otroligt tråkigt.

Att unga inspireras till att börja investera är ju såklart bra men om de har begränsad kunskap om investeringar kan detta följas av många risker.

Förutom att de kan bli av med sina investerade pengar och dessutom behöver betala dyra avgifter för att få tillgång till program eller utbildningar, kan ekonomiska bedrägerier ge långsiktiga konsekvenser för både individ och samhälle.

Skam och ångest

Precis som med alla sorters bedrägerier följs dessa av skam och ångest. Det kan vara jobbigt att prata om eller till och med erkänna att man blivit av med pengar.

Dessutom kan ekonomiska bedrägerier leda till ett minskat förtroende för ekonomiska intuitioner.

Man drar slutsatsen att det inte är bedragaren utan finanssektorn som helhet som gjort att man blivit av med pengar.

Det är hög tid att vi börjar ta dessa bedrägerier på lika stort allvar som andra former av ekonomiska bedrägerier.

Vi måste ta unga på allvar

När det kommer till bedrägerier så kan vi inte acceptera att det är en ”learning by doing”-situation, vi måste förebygga att dessa typer av bedrägerier sker.

Vi behöver aktivt arbeta för att skapa en säkrare digital miljö där unga människor kan dra nytta av de positiva aspekterna av sociala medier utan att riskera sin ekonomiska framtid.

Utbildning ger unga en ekonomisk självsäkerhet och gör dem mer svårlurade.

Grundläggande kunskap om investeringar, risker och sparande bör vara obligatoriskt för alla unga, inte bara för att ge dem de bästa möjliga förutsättningar för att faktiskt kunna nå sina ekonomiska mål på ett hälsosamt sätt. Utan även för att bygga upp ett förtroende för de finansiella system som faktiskt finns och agerar seriöst.

Fyra varningstecken på ekonomiska fällor på sociala medier

1. Det är för bra för att vara sant

Det kan verka basalt men om det låter för bra för att vara sant så är det förmodligen också så. Sidor eller personer som lovar en hög garanterad avkastning varje vecka till ett litet pris har förmodligen även en negativ baksida eller undanhåller sanningen.

2. Värdepapper eller investeringar du inte förstår

Förstår du inte produkten bör du inte heller investera i den. Det kan exempelvis vara utländska värdepapper som skuldebrev, aktiebrev eller värdepapper som är listade på plattformar man inte känner till.

Var även vaksam om det saknas information om produkten eller företaget som ger ut produkten.

3. Betalning i förskott

Om du behöver betala någon skatt eller avgifter i förskott för att kunna ta del av produkten eller för att kunna ta ut dina värdepapper bör du vara vaksam.

Det kan vara så att det inte ens finns en produkt och du betalar direkt till en bedragare.

4. Tidspress

”Investera nu, annars missar du chansen” eller ”Tidsbegränsat erbjudande, sista dagen idag”.

Ser du tidsbegränsade uppmaningar bör du avvakta med att investera, dessa sidor och profiler vill att du ska investera i deras produkt innan du hinner reflektera över riskerna.

Skribent:
Ebba Holmqvist, föreläsare Ung Privatekonomi

Läs mer:
60 procent av alla unga har ångest över sin privatekonomi. Dagens PS