Sveriges första bankkrasch - så startade den

Lånade pengar till Gustav II Adolf

Hans far, den mycket förmögne köpmannen Reinhold Wittmacher von Ermond, kom troligen ursprungligen från Holland.

I sin omfattande verksamhet hade han bland annat svenska staten och kung Gustaf II Adolf som kunder, och lånade ut stora summor till dem.

Johan Wilhelm Palmstruch var hans kompletta namn – mannen som bildade det som så småningom blev Sveriges Riksbank (Foto: Wiki Commons)

På 1630-talet lämnade Hans Riga för Holland och fick där 1635 rätt att driva handel.

Bytte namn till Palmstruch

Efter klammeri med rättvisan och några år i fängelse, kom han och hans bror till Stockholm där bröderna Wittmacher adlades 1651 för faderns stora insatser för Sveriges väl och ve och tog sig samtidigt namnet Palmstruch.

Som nummer 657 i Riddarhuset adlades familjen för faderns stora insatser för Sveriges väl. (Foto: Riksbanken)

Efter att under några år försökt övertyga Kungen om kungadömets behov av ett svenskt bankväsende, fick Johan Palmstruch slutligen 1656 rättighet av Kung Karl X Gustaf att starta, citat:

“Commissarien i Wårt General Commercie Collegium, Oss Elskelig, Edel och Wälborne Johan Palmstruck” och hans “Compagnie Medhparticipanter”  har rättighet att öppna en “vexel- och länebank”

Stockholms Banco bildades

Verksamheten  döptes till Stockholm Banco och  stod direkt under Kungens kontroll och kom att bli Sveriges första bank.

Karl X Gustav (1622–1660) beviljade Stockholms Bancos privilegier. Konstnär: Abraham Wuchters (verksam i Sverige 1660-1661).

Efter alla år i krig nere på kontinenten hade Sverige behov av en fungerande valuta och ett bankväsen. En stor del av den svenska armén bestod dessutom av legoknektar som ville få betalt i gångbara pengar.

Framgångsrik verksamhet

Palmstruchs nya verksamhet var därför välkommen men kom också redan från starten att stå mycket nära Kungens och statens kontroll.

Verksamheten växte dock snabbt och han kunde snart öppna kontor i både Göteborg, Falun och Åbo.

Med mynt som vägde upp till 19 kilo blev det knöligt att göra affärer. Därför blev sedeln ett välkommet tillskott för den svenska ekonomin. (Foto: Sveriges Riksbanken)

De mynt som nu började präglas, var indirekt kopplade till det värde deras metallvikt hade.

När staten så, 1660  började prägla nya mynt med lägre vikt än de gamla, ville många insättare ha tillbaka sina gamla tyngre mynt eftersom de hade högre metallvärde.

Den första sedeln i Europa

Det blev nu rusning till Stockholm Banco, som inte hade så pass mycket likvida medel i gamla mynt, att de kunde tillfredsställa kundernas begäran.

Lösningen blev att Palmstruch utfärdade insättningsbevis – ett papper som gav ägaren rätt att få ut det insatta beloppet i mynt närhelst han önskade.

En sorts garanti för att de värde som kunden hade i pengar, var fast och inte låst till det specifika myntets storlek.

Såhär såg den ut – Sveriges och Europas första sedel. (Foto: Wiki Commons)

Istället var det de nya insättningsbevisen, som kallades kreditivsedlar, som lämnades ut som lån från banken. De kunde användas för att köpa vad som helst och därmed var de första sedlarna i Europa uppfunna.

Allmänhetens förtroende

Den stora poängen med Palmstruchs sedlar var att de inte var kopplade till någon insättning. Istället var det bevisen som lämnades ut som lån från banken och på allmänhetens förtroende för att banken skulle betala sedelbeloppet i mynt när någon begärde det.

Den nya sedeln, som den snart kom att kallas, blev snabbt populär. Den var framför allt smidigare att hantera än de gamla kopparmynten och nu kunde även större belopp hanteras praktiskt.

Världens första dokumenterade inflation

Dock började banken att skriva ut fler och fler sedlar, vilken till slut ledde till den första dokumenterade inflationen.

Här, i Gamla stan i Stockholm, byggdes Sveriges första för ändamålet byggda, bankhus 1660. (Foto: Riksbanken)

I takt med att värdet minskade på sedlarna, ville kunderna åter säkra sina tillgångar i konkreta medel – det vill säga reella kopparmynt.

Det blev återigen rusning till banken av kunder som ville växla in sina sedlar mot pengar.

Dömd för vanvård

Banken hade självklart inte omedelbar täckning för alla sedlar som de skrivit ut och började därför kräva in de lån man lämnat ut.

Det hela slutade med historiens första bank-krasch och konkurs för Stockholm Banco. Palmstruch ställdes inför Svea hovrätt för vanvård av banken.

Riksbanken bildas

1668 köptes konkursboet efter Stockholm Banco upp av Sveriges Riksdag och ombildades till “Riksens ständers bank”, och därigenom hade världens första, och därmed äldsta Riksbank bildats.

Gravstenen i Täby kyrka ligger kvar än. (Foto: Wiki Commons)

Johan Palmstruch dömdes till landsflykt och ett stort skadestånd för miss-skötsel av banken. 1670 benådades han dock men avled redan året därpå och begravdes i Täby kyrka.

Läs mer om:

Riksbankens historia

Thedéen om bankkrisen