Snart avslöjas förändringar i euroområdets finanspolitiska regler som kan få betydande konsekvenser för staters lånekostnader och regionens obligationsmarknader.
Skuldregler i euroområdet ska förändras
Mest läst i kategorin
Nästa vecka kommer EU-kommissionen lägga fram ett förslag om reformering av de finanspolitiska regler som gällt i nästan 30 år. Reglerna har kritiserats för att vara för otydliga och svåra att implementera och för att de inte tillämpas på rätt sätt, det rapporterar CNBC.
“Reglerna lämnar för närvarande ett stort utrymme för godtyckliga bedömningar av kommissionen och rådet ”, skrev den nederländska finansministern Sigrid Kaag i ett brev som skickades till EU-kommissionen förra veckan och som CNBC har sett.
Hon skrev, enligt CNBC, att det här gör att regler tillämpas på ett sätt som inte är transparent och ibland inkonsekvent, samt att det bör tas upp i den kommande granskningen.
Kontroversiellt med finanspolitiska skillnader
Finanspolitiska skillnader mellan länderna i euroområdet har alltid varit ett kontroversiellt ämne som väckt splittring, exempelvis har Frankrike upprepade gånger brutit mot reglerna för underskott, men aldrig bötfällts, trots att lagstiftningen föreskriver det.
Covid-19-pandemin förde också med sig ekonomiska spänningar i regionen när länder tvingades spendera mer för att tackla hälsokrisen så att de fick högre offentliga skulder. Alla euroländer stod inför den här utmaningen, vilket gav tyngd åt idén att de finanspolitiska reglerna behöver uppdateras.
Hjälpa länder att korrigera sina statsskulder
Huvudtanken med att ändra reglerna nu är att hjälpa euroländerna att korrigera sina skuldnivåer. I slutet av årets andra kvartal uppgick statsskulden, i de 19 länder som ingår i regionen, till 94,2 procent av BNP.
Vid slutet av första kvartalet 2020 var statsskulden i regionen 86 procent av BNP och i slutet av första kvartalet 2021 var den 99,6 procent, beroende på högre kostnader på grund av pandemin.
Vill ha mer skräddarsydda krav
Enligt en EU-tjänsteman som arbetar med förberedelserna för de nya förslagen, och som vill vara anonym, vill man i de nya reglerna gå mot mer skräddarsydda krav som är baserade på skuldstabilitet, det skriver CNBC.
Enligt nuvarande regler ska inget euroland ha skulder på mer än 60 procent av sin BNP. Det riktmärket kommer inte förändras enligt tjänstemannen som talat med CNBC. För Italien och Grekland är det svårt att uppfylla detta krav eftersom deras skulder ligger på över 150 procent av BNP.
Räntebördan kommer öka avsevärt
EU-tjänstemannen berättade för CNBC att planen är att EU-kommissionen ska genomföra en analys av varje lands skuldhållbarhet och därefter utforma åtgärder för att hjälpa dem att korrigera sina finanspolitiska positioner med en exakt tidslinje och milstolpar, länderna ska även få inflytande i utarbetandet av åtgärderna.
“Räntebördan på stora offentliga skulder i förhållande till BNP kommer att öka avsevärt under de kommande åren. Det är därför nyckeln att implementera enklare men trovärdiga regler för att säkerställa en hållbar offentlig skuld, samtidigt som man hanterar de europeiska ekonomiernas utmaningar på medellång sikt, demografi, energi och gröna omställningar”, skriver François Cabau, eurozonsekonom på AXA Investment Managers, till CNBC i ett mejl.
De finanspolitiska reglerna kommer i ett optimalt scenario att ändras från 2024 och framåt.
Vill du läsa de senaste nyheterna om ekonomi och företag? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.
Läs mer: Ny rekordhög inflation i eurozonen
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
Dagens PS är en del av RLVNC (Relevance Communication Nordic AB) – Noterat på Nordic SME sedan 2017. RLVNC är ett svenskt newstech-bolag som, med hjälp av en datadriven teknikplattform, erbjuder kostnadsfria och kvalitativa nyheter, främst inom ekonomi, näringsliv och börs.